Snöoväder igen

Under gårdagsdygnet var det dags igen, fast värre än förra gången. Inte kanske för oss, vi var beredda på strömavbrott men det blev inget, men i trafiken var det totalt kaos. Lastbilar som körde fast, som körde i diket, och orsakade milslånga köer. Vi hade varit kloka och handlat mat för en vecka i tid och behövde inte ge oss ut.
 
Större mängder snö än förra gången, som blev blötare och blötare, för att på kvällen övergå i regn. Det var väl då som en viss oro infann sig för tyngden på taken. Samtidigt kan man inte göra någonting åt det, bara att hålla tummarna.Som tur var regnade det såpass rejält att det en del rasade ner från vårt hus och på de andra byggnaderna har det sjunkit ihop till nivån det hade innan ovädret, likadant snömängden på marken är tillbaka där den var. Så här såg det ut
 
 
 
 
 
 
 
 
Som motvikt mot vintern kändes det väldigt bra att ha satt de första fröerna för året. Åtta stycken små tomatfrön, fyra i varje kruka. Ska bara ha tre plantor, men man vet ju aldrig hur många som tar sig, så lite marginal är bra att ha.
 
 
 

Fadder

Jag är ingen fotograf, men en del bilder jag tar tycker jag  blir hyfsat bra och en del har jag till och med fått beröm för, vilket känns roligt. Det har ju gjort att ett visst intresse ändå finns för att fota, och en önskan om att bli bättre.
 
En som är duktig är däremot äldsta dottern Kim, som till och med har fått flera bilder sålda genom ett galleri. "Vardagsbilder" tar hon med mobilen, annars är det en bättre kamera och stativ hon använder. Är någon nyfiken på hennes bilder hittas hon som Fotograf Kim Sandberg på Facebook och Instagram.
 
Nåväl, jag använder mobilen, som inte ens är en speciellt ny sådan. Tills nu. Kära maken har tjatat om att jag skulle låna Kims gamla kamera, som hon har vuxit ur, och sedan i julas har jag tagit hand om den. Tyvärr är inte mitt tekniska intresse så stort, men jag tänker att ju mer jag använder den kanske önskan om att lära känna den ännu bättre kommer? Så att man orkar läsa bruksanvisningen.....
 
 
De senaste dagarna har vi haft soligt och fint väder, men kallt. Ett bra tillfälle att ge sig ut med min fadderkamera alltså, frånsett kylan som gör att det bara blir ett par bilder i taget.
 
 
Räven hade varit på besök under natten och grävt på olika ställen efter sork.
 
 
 
Spireahäcken är nästan helt dränkt i snö.
 
 
Det jag helst skulle vilja få möjlighet att fota är norrsken, det blir ju nästan ingenting med mobilen. I går kväll fick jag veta att det fanns goda chanser för det, men är inte beredd att sitta uppe halva natten för att kanske få se det. Dessutom hade vi -23, så det var nog lika bra att gå och sova....

Småsakernas glädje

Av någon anledning blir alla set av påslakan vi har utslitna ungefär samtidigt. Vi går runt på tre uppsättningar och under det sista året har alla tre fått bytas ut.
 
Lite kul är det ju också såklart, att förnya sig, de har ju ändå varit med ett antal år, och en del blir man ju lite less på. Samtidigt kan det vara lite frustrerande när man upptäcker att nu MÅSTE detta bytas ut och så ska man snabbt hitta ett nytt som man orkar leva med några år.
 
Det första setet vi köpte blev ett sådant, inte fult, men inget wow heller. Det andra var riktigt snyggt och det tredje, som kom häromdagen, var definitivt ett WOW!
 
Färgåtergivningar på bilder kan ju var olika bra, och när jag hittade detta var grundfärgen bra, men när jag fick hem det var det bara såå mycket snyggare än på bilden. Ska säga att min bild här faktiskt stämmer med verkligheten.
 
 
Beige botten sa sidan jag beställde ifrån, guldfärgat säger jag. I och med att det är satin, så gör  glansen att det känns guldfärgat. Stället jag köpt från är Nolhaga Hem, det var även där jag hittade det förra, i nån slags plommonvinröd fin färg.
 
Visst är det lite roligt att något så simpelt som ett snyggt påslakanset kan göra ens dag?

Snöstorm

I veckan har vi haft vinterns första snöstorm. Det började snöa mitt på dan i måndags, gick fort över till att vräka ner och så kom blåsten. Storm går vid 25 m/s, så det hade vi inte, men 20 i byarna. Tillräckligt för att dundra rejält i huset. Blöt snö dessutom, så vi bara väntade på ett strömavbrott. Tack och lov klarade vi oss, men det är fortfarande några hundra i länet som fortfarande är utan el.
 
 
Vid lunchtid dagen därpå hade vi en uppklarning på några timmar innan snöandet satte i gång igen.
 
 
 
Snövädret drog norrut, men vände sedan söderut igen och tog med sig kylan ner, så då blev det torr snö som är lättare att ploga undan i alla fall. Fast de -15 vi har nu mitt på dan lockar ju inte till någon promenad fast det just nu är soligt. Tror jag fortsätter titta på vintern inifrån....

Stackars bilen

Hemma igen sedan i tisdags, och Kim har också återvänt hem till storstan. På vägen hem upptäckte vi ganska snart att bilen uppförde sig konstigt, mycket vibrationer i ratten och det kändes som att däcken också skakade. Stannade vid första P-plats för att undersöka, har ju varit med om tidigare att snön har packat sig i fälgarna och behövts petas bort.
 
Dock var det inte mycket snö där, tog bort det som fanns och åkte vidare. Det blev inte mycket bättre och vi insåg att det nog var på insidan av däcken, inget alltså vi kunde göra åt då. Kändes dock inte alls bra att köra i 30 mil med skakningarna som kom och gick, men vad göra?
 
När vi dagen därpå kört Kim till tåget, fick alla grönsakslådor i garaget flytta på sig så vi kunde köra in bilen där, och kunde se all packad snö som blivit is under hela underredet, men värst på den bakre halvan. Inte undra på att det skakat! Idag efter nästan tre dygn därinne, var vi lite spända på hur den skulle kännas när vi åkte och handlade. Rädslan finns ju att det skulle blivit någon skada av de många milen med skakningar. Men kära bilen uppförde sig precis som den skulle.
 
Så det vi måste lägga på minnet är; bilen klarar att köras på en oplogad väg med 20/30 cm snö, men se för f-n till att köra tillbaka när det är snöröjt och ut på en väg där det får skakas/blåsas av ordentligt!
 
 
 

Stugan

Tanken var ju att bara tillbringa någon dag hemma för att sedan åka upp till stugan, något både vi och Kim sett fram mot. Men kära maken mådde inte bra, dagen efter vi kom hem hade han en febernatt och sedan började han hosta. Men framför allt var det det ymniga snöandet som utlovades hela veckan. Prognosen varierade från som mest 70 cm snö ner till 30 cm. Så vi vågade inte. När vi kom fram till tisdagen före nyårsaftonen hade de dragit ner snömängden till ca 20 cm, och när vi fick veta att det inte låg något speciellt på marken innan dessa 20 skulle komma, så tog vi beslutet att ändå åka dagen därpå.
 
Dock hade vi snöfall mer eller mindre hela vägen, men inga stora mängder. Väl framme konstaterade vi att det låg ca 20 cm på vår väg ner och att det är fullt hanterbart när man har en bil med lite högre frigång. Och det gick bra.  
 
Så nyårsaftonen fick vi fira här, som vi ville. Med hummer, köttbit och gratäng såklart. Och bubbel....
 
 
Väldigt otippat fick vi också uppleva ett av de bättre fyrverkerier vi sett, när grannen en bit bort drog igång ett rejält sådant.
 
Sedan har dagarna bara flutit på, det har inte blivit någon fortsättning på tapetserandet, kära maken orkar inte, hostan gör att han sover dåligt samt att han inte mår bra. Konstigt nog har han varken smittat mig eller Kim.
 
 
Mot alla odds fick vi uppleva vårt livs tredje jordbävning idag. Dock mycket svagare än de vi haft hemma, men vi tänkte alla på jordbävning när vi hörde mullret, men det blev bara en knappt kännbar darr i golvet. Hörde sedan på radion att den hade skett strax utanför Umeå och där hade det skakat rejält. Väldigt nöjd att slippa skaket.
 
 

Julen

I tisdags förra veckan åkte vi söderut och hälsade först på i Väsby hos lilla Ellie. Hon blev jätteglad att se oss och boade in sig och alla sina gosedjur (nu även ett gäng tomtar) i morfars knä.
 
 
På eftermiddagen vidare till Solna och Kim. Vi hade fått i juluppdrag att ha med oss skinka och Jansson, så den kvällen ägnade kära maken åt Jansson, Kim gjorde knäck. 
 
 
Själv var jag ledig den kvällen men gjorde två skinkor dan därpå, en som skulle tas med på julaftonen och en som vi skulle ha själva.
 
Såklart var vi tvungna att följa traditionen att provsmaka den ljumna skinkan sent på kvällen.
 
 
Så kom sen julaftonen, med uppvarvade barn, tindrande barnaögon, tomteskrämda barnaögon, paket i mängder och mat i stora lass. Precis som det ska vara! Ja, fast det var ju synd om Ellie som blev rädd för tomten.
 
 
 
 
Trötta barn.
 
På juldagen tillbaka till Solna för att dra igång nästa julkalas dit Väsbygänget kom på eftermiddagen för att fortsätta julen.
 
 
 På väg från Skokloster till Solna började det faktiskt snöa, så lite vit blev julen. På annandagen när vi tog med oss Kim och körde hemåt var det riktigt vintrigt.....ända tills vi kom hem där den lilla snö som låg snabbt regnade bort.
 
 
 

4:e advent

Det är besvärliga tider i år med den här coronapandemin, som troddes skulle ha kulminerat före jul, men nu verkar kulmen ändå inte vara nådd. Det blir en jobbig jul för de som är sjuka och de som är i riskgrupper, ensamheten kommer att vara stor för många.
 
Vi ska dock åka ner till storstan och fira jul där, med de närmaste. Ändå blir vi ju fler än åtta personer om man räknar in barnen. Såklart är det en risk vi alla tar, men det är beslutet vi gemensamt tagit, dock under förutsättning att alla är symptomfria på julafton.
 
Vi har hållit oss hemma så mycket vi kunnat, alla julklappar är beställda via nätet, utom de jag köpte i början på november. De senaste veckorna har vi använt munskydd när vi varit och handlat, det ger det skydd det ger och dessutom tar folk ut avstånd när de ser skyddet, så det gör ju nytta så också.
 
Inte ens här i Sundsvallstrakten verkar det bli en vit jul, men jul och julstämning blir det ändå. Framför allt när det är mörkt ute så man slipper se gråmulenheten, så är det jul inne ändå,
 
 
 
 
 

Blodgrupp

Av någon anledning började vi här hemma prata om olika blodgrupper. Eftersom jag är gammal blodgivare så vet jag att  jag har B+ och att den är ganska ovanlig, 10% har den i Sverige. Efter lite slagningar i den fantastiska cybervärlden insåg jag att den är ovanlig i hela Europa och Nordamerika. Vanligast förekommande är den i Sydostasien.
 
Att jag har rötter i Tyskland visste jag, någon mormors farfars far invandrade därifrån, men där är blodgruppen lika ovanlig som här. Så då undrar man ju varifrån man har dessa gener?
 
Det visar sig att i Indien har hela 40% min blodgrupp, slagna bara av Kalmucker som ligger på 41%. Kalmucker visar sig vara ett nomadfolk, bosatta i sydvästra delen av Ryssland. 
 
 
Det skulle ju vara lite roligt om man kunde få veta var man längst bak stammar ifrån. Kanske göra ett sånt där gentest som My Heritage erbjuder?
 
 

2:a advent

2:a advent tillbringas i stugan, kom hit i onsdags. Förutom de vanliga rutinerna när vi kommer, eldning och att få igång vatten och så, så blev det ju riggning av julen. Vi har inte jättemycket julsaker här, men tillräckligt för att få lagom stämning. 
 
 
Några sköna långpromenader har det absolut inte blivit, vädret har varit grått och trist, regn och snö i kombination, och var för sig. Så att ha inomhusarbete är ju rätt.
 
Vi har fortsatt att riva tapeter i vardagsrummet; stökigt, kalt, brunt och tråkigt blir det, men det finns ju bara ett sätt att komma dit man vill.
 
 
 
 
All gammal tapet är inte borttagen än, vi kommer att ta rivning och uppsättning av nya i etapper. Så idag kunde vi äntligen börja sätta upp de nya!
 
 
 
 
Det blir som de säger; ljust och fräscht. Speciellt när vi levt med de bruna masonitväggarna några dagar. 
 

1:a advent

Usch, säger jag bara för allt det medför att skaffa ny dator! Alla knappar sitter inte där de brukar, och det är ju den lilla delen, men ändå. Att föra över allt tar evigheter, nya funktioner på den nya, som man inte vill ha/behöver, usch. Skulle sladda över bilder från telefonen, brukar vara så enkelt, stoppa i kabeln så sköter det sig själv. Efter ett antal försök så verkade det lyckas. Men hamnade bilderna i mappen bilder som vanligt? Nej. Vet inte riktigt var de är, fast jag ser dem, eller hur jag ska få in dem i mappen. Men så småningom blir vi väl överens, nya datorn och jag. Kanske.
 
Hursom helst så är det ju första advent idag och vi har sedan mitten på veckan haft det lite krispigt ute med rejäl frost som vackert gjort världen lite vit. Fick för mig häromdagen att försöka fånga det på bild.
 
 
Gräsmattan i närbild
 
 
Det kändes ju ändå lite som på beställning när det kom ett fint, men ändå snöfall idag och försiktigt lade sig ovanpå frosten och gav en fin adventsstämning.
 
 
När rådjuren dök upp utanför köksfönstret kändes det lite som att julfilmsbambi hälsade på.
 
 
Såklart blev det lite hemmatillverkad glögg i eftermiddags också. Den godaste glöggen som finns!
 
 
 
I morgon ska jag ta nya tag med att lära mig den nya datorn/få den att göra som jag vill/få raseriutbrott/vråla rakt ut i stress. Kanske lyckas.
 

Ny dator

Min dator har det senaste halvåret börjat bete sig konstigt och jag har insett att jag nog borde köpa en ny. Samtidigt tänker man att det kanske inte är så farligt, och skjuter på det. Men efter senaste gången den omotiverat hängt sig och jag senare upptäckt att skrivaren helt plötsligt var avinstallerad, så insåg jag att det kan nog vara bråttom att skaffa ny.
 
Så igår när vi ändå var tvungna att åka till stan för kära makens läkarbesök, och jag var tvungen att ta mig till banken för att fixa saker med dödsboet, så passade jag på. Trots att det var Black Week var det faktiskt lite folk på de ställena vi var tvungna att besöka. Det märktes också skillnad på avståndet folk emellan, mycket bättre nu än tidigare.
 
I vilket fall så är jag nu med två datorer.
 
 
Har haft flera HP och varit nöjd, men nu blev det en Asus. Den hade lika stor skärm som jag ville ha och nedsatt med ett antal tusen, så priset blev detsamma.
 
Så idag har jobbet börjat med att väcka den till liv....nästa steg blir att flytta över allt.... skittråkigt jobb, plus att man alltid har hjärtat i halsgropen att något ska skita sig.

Megaprojekt

Projekt är ju inget ovanligt ord på min blogg, sådana har vi ju haft de senaste 14 åren, med renovering av huset hemma och även här i stugan, Nu är vi ju klara hemma, sedan ett drygt år, men här i stugan har vi det största projektet kvar, eller åtminstone det som kommer att ta längst tid; vardagsrummet. Murstocken ska målas och lite bortramlad fogmassa mellan tegelstenarna ska i, väggarna tapetseras om och så ett nytt golv och nytt klinker runt kaminen. Så, ett megaprojekt.
 
Vi får ta det i etapper eftersom rummet ligger mitt i huset, det ska passeras oavsett om man kommer från ytterdörren eller altandörren. 
 
Vi hade tänkt börja med muren så vi inte behövde bry oss om om det kom vatten eller färg på väggarna runt den. Det vi inte tänkte på är ju att vi eldar varje dag den här årstiden, så då går det ju såklart inte att foga och måla den.....så vi började med tapeterna i stället.
 
Problemet är att det är gamla 70-tals plastade strukturtapeter och sitter som berget. Vi var tvungna att köpa en ångmaskin som man blöter upp tapeten med. En ruta på 15x25 cm i taget och sedan skrapar bort tapeten. Det tar tid,men det funkar! Tacksamma för panelen, det är många kvadratmeter som inte behöver göras något med.
 
 
 
Tre dagar har det tagit oss, men vi är på gång!
 
Och så kom ju då vintern idag, med riktigt busväder. Glad över en hög bil med 4-hjulsdrift....
 
 
 

Thermografi

För en tid sedan fick jag kontakt med en kvinna som genomför thermografi och som dessutom reser runt i delar av landet och utförde undersökningen. Hon har gjort det här under ett antal år och skaffat sig kunder på större orter.
 
Har i alla år sedan man började bli kallad till mammografi känt mig tveksam till att göra undersökningen, det finns fördelar med mammografi, men också många nackdelar, så jag har bara gått varannan gång. I många länder har de tagit bort allmän undersökning pga riskerna, och man får själv i stället ta initiativ till undersökning. Finland tycker jag har en bra inställning, där man blir informerad om både fördelar och nackdelar och får ta ett eget beslut. I Sverige får man tyvärr inte den informationen och möjligheten.
 
Så när den här kvinnan i förra veckan var i Sundsvall blev jag undersökt. Thermografi använder en värmekamera, ingen som helst strålning förekommer. Kameran ser ut som en vanlig kamera, med en extra mojäng på sidan. Ingen klämning, ingen fysisk kontakt, hon tog bilderna på ca 1,5 meters avstånd. Efteråt gick vi igenom bilderna, allt såg bra ut, men det fanns några ställen som hade lite mer blodtillförsel. Cancer behöver ju näring och får det genom tillgång till blod, alltså är det ställen som jag ska vara uppmärksam på, kryssen. Ska erkänna att jag är dålig på att känna igenom brösten, men just vetskapen om de känsliga ställena gör mig mer motiverad. Så här såg det ut
 
 
 

Översvämning

Vi är i stugan igen sedan i fredags för en vecka med bastubadande, omhändertagande av odlingslådorna och förhoppningsvis lite tapetrivning.
 
Veckan efter vi var här förra svängen regnade det rejält. Tror det regnade i princip i hela landet, hemma hade vi rejäla sjöar på åkern, men här kom det sanslösa mängder, Det regnade i princip en vecka i sträck, men kulmen var ett dygn när det kom 100 mm. Ska jämföras med att 60 mm är den normala mängden för hela månaden.
 
Det fick konsekvenser, vägen till Umeå gick inte att köra eftersom vägen hade rasat ihop på ett ställe. Likadant med vägen till Nordmaling, och då blev den vägen ordentligt uppgrävd, fick rejäla mängder nytt fyllnadsmaterial och slutligen ny asfalt. Färdig så sen som i september. Även den hade rasat av vattenmängderna en bit bortom affären i Gräsmyr.
 
Här i stugan såg vi spåren efter hur högt sjön hade gått.
 
 
 
Som högst bara ca 1 meter från bastun.
 
 
Halva båten låg i sjön, tur den är fastsatt med kätting i björken.
 
 
Ända ovanför björkarna som står hyfsat lång upp på gräsmattan gick sjön som högst. Något liknande är det ingen här som varit med om. Himla tur att vi hann härifrån och slapp se det, då hade det nog varit svårt att sova....

Matigt

Pratar mat, pratar pizza. Pizza är ju gott nån gång ibland, max en gång per år. Brukar bli mer sällan än så.
 
Nu kan det dock bli ändring på det. Hittade ett LCHF-recept för ett tag sedan som testades i kväll. Helt utan mjöl, men väldigt mättande och gott blev det. Enda jag ska göra annorlunda nästa gång är att inte ha i salt i smeten som ska bli botten, eftersom toppingen, salami, är så salt i sig.
 
 
 
Palsternacka är ju också mat och igår kom både den och rödbetorna upp ur jorden. Det här är då det som har skördats här hemma, lägg sedan lika mycket till som vi tog upp i stugan. Vi klarar oss kan vi säga.....
 
 

Skördat

Det har varit en sån där vecka när man inte alls kan säga vad man gjort av dagarna. Ändå vet man att man varit igång hela tiden, visst är det märkligt? Det enda jag kan säga att en dag var vi till stan och fixade lite returer, handlade lite nytt och även handlade mat. De andra dagarna då? Senil, jag? 
 
Idag vet jag i alla fall vad vi gjort; tagit upp alla morötter ur landen. Ja, just det, vi tog nog upp hälften av purjon häromdagen och grävde om den lådan, se där kom lite minne...
 
 
 
Väldigt mycket morötter, som vanligt. Gissar på 30-40 kilo där i skottkärran.
 
 
Och så passade vi på att ta upp de sista purjolökarna också. Nu är det bara palsternackor och rödbetor som står kvar i landen. Känns skönt när vädret är så pass milt att vi inte behöver ha panik att ta upp det innan frosten blir för hård. Samtidigt är det så att det egentligen är för varmt i garaget där vi förvarar dem, helst ska det vara 0-gradigt för förvaring. 

Badrumsprojekt klart

Nu kan vi äntligen säga att båda badrummen här är helt klara! Allt installerat och monterat! Känns så alldeles väldigt roligt och fräscht, det enda som är återanvänt sen förut är en såndär liten papperskorg med lock. Ja, och så då duschdraperiet i brunt och vitt som jag tycker passar bra in. 
 
 
 
Åter kan vi konstatera att det nya lilla arbetsrummet är guld värt att ha; för ett par år sedan satt ju kära svärdottern där och jobbade när de var här och övriga familjen hade semester, nu är det då Kim som kan sitta ostört och jobba. För dem båda var det mycket samtal av olika slag som kräver avskildhet. 
 
Så vi träffar henne mest på kvällarna, och en stund på lunchen, men det är gott nog.
 
Vädret har inte varit det bästa, mycket regn, men härom kvällen fick vi en fin vacker himmel när solen gick ner.
 
 
 
Sjön är lika hög fortfarande, går långt upp på gräsmattan och vattentemperaturen ligger på noll, när vi hade några kalla nätter var det is invid stränderna. Vet ni vad den galna ungen har gjort? Såklart badat. Efter bastun, men ändå.....

Mer mysdagar

Vi har ju som pensionärer ganska gott om mysdagar, men en del dagar, som när vi får kärt besök, så blir det ju ännu mysigare.
 
Förra veckan var det ju Vickie och Ellie, den här veckan är det Kim som hälsar på oss. Vi kom upp till stugan i fredags och igår, lördag hämtade vi henne på flyget och hon stannar här med oss hela veckan. Eftersom vi numera har fiber här, kan hon jobba härifrån.
 
Men hon hade haft en sen fredagkväll så det första hon gjorde när hon kom hit var detta:
 
 
Kanske var bra, för sen blev hon desto gladare och piggare
 
 
Kan ha hängt ihop med det hon bjöd på till förrätt; löjrom och skumpa!
 
Tyvärr hade hon lite otur, på fredagskvällen hade vi ett ganska fint norrsken och det är ju hennes passion. Dock var ju jag ute och försökte fånga skådespelet med min mobilkamera. Och visst syns det vad det är....
 
 
Igår syntes det bara svagt på himlen för blotta ögat, men har man en kamera, som hon har, som har bättre öga än en människa, så kan man få sådana här bilder ändå!
 
 
 
Hon tog även den här bilden på våra hus här, med den vackra stjärnhimlen ovanför.
 
 
 
 

Mysdagar

I förra veckan hade vi finbesök, två av våra fina tjejer, Vickie och Ellie. Hon är ju dryga två år nu Ellie, och de var ju och hälsade på i midsomras, så det är ju inte så länge sedan, men man blir glad när man ser att hon känner igen sig. Direkt när hon kom in i köket så gick blicken till hörnan där leksakerna låg förra gången och leendet som kom när de låg där nu också. Lego är ju alltid kul, men den här gången så var det de små muggarna som man kan trava upp till ett torn, eller lägga i varandra efter storlek.
 
De är ju i olika färger och de flesta färger känner hon igen, den här gången var det lila som blev en ny färgkunskap, det var tydligt. Likadant orden "ta bort" när hon tog muggarna i fel ordning, så de inte passade i varandra, då får man ta bort den som inte passar och hitta den rätta. För att riktigt öva in orden så blev det mest hela tiden att de inte passade i varandra så hon fick "ta bort". Fast däremellan passade hon snabbt och elegant in dem i varandra utan problem.
 
 
 Och så upptäckte hon att det är VÄLDIGT gott med pepparkakor också.
 
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0