Skörderace

Livet som pensionär är skönt, framför allt friheten att göra lite som man vill. Även att ha möjlighet att göra sånt man måste, och när det behövs. Som när den första snön kom den 27 oktober och vi insåg att nu jäklar, måste det som står kvar i landet tas in. Förutom grönkålen då förstås, den klarar mycket vinter.

 

Så ett race morotskokarrace blev det tills frysen full, då hamnade resten av morötterna och palsternackor och purjo i backar med sand i garaget. Sen var det bara för oss att åka upp till stugan och göra samma sak här. Det härliga är ju att det är nytta med nöje.

Nytta, men inte lika stort nöje (förrän det var klart) var att kära maken tog ner några träd som vuxit sig alldeles för höga och yviga. De stod alldeles för nära huset för att vara så stora och vi insåg i somras att i år är sista chansen att kunna ta ner dem utan att (allt för mycket) riskera att skada husen när de faller. Men visst upplever man det lite tomt när de är borta.

 

 

 

 
 
 
Jobbat vidare på nya lilla rummet i anslutning till vårt sommarsovrum har vi också hunnit. Gips sitter på väggarna, har påbörjat spacklingen och taket är uppe och målat. Idag har även dörren kommit på plats. Kostnaden för rummet kommer att landa på under 2000:- eftersom vi har återanvänt både fönster och dörr från sovrummet som numera är hall. Känns väldigt bra.
 
 
 
 

I går blev det lite sent i säng och när jag först bara skulle kolla om det möjligtvis fanns tecken på norrsken, innan sängen, så blev det ännu senare. Det var inte det grönaste jag sett, men stundtals ganska intensivt. Tyvärr blir det ju inte de bästa bilderna med mobilen, men ändå.

 

 

 
 

 

 

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0