Min trumma


Den här vännen har funnits hos mig sen jag fyllde 13 år och fick den i födelsedagspresent. Tyckte då att den var lite häftig och trummade lite då och då. Givaren berättade att det var en äkta afrikansk trumma klädd med djurhud.
 
Åren gick och den följde med mig. Många år var den en prydnad på väggen och någon gång, i någon flytt,  var det nog nära att den åkt i soporna.
 
Nu är jag väldigt glad att den finns kvar. De senaste 10-15 åren använder jag den ganska regelbundet. Så pass att den faktiskt börjar se ut som en afrikansk trumma i så motto att själva trumytan börjar vara kal, håren där har nötts bort av mitt trummande.
 
Har väldigt svårt att hålla händerna stilla när viss rytmisk musik spelas och att få gå loss på trumman är en härlig känsla! Blunda och bara låta sig svepas med!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0