Förkylt

Stockholmsresan förr helgen blev bra på alla sätt och vis. Såklart kom ju årets första riktiga snöfall på morgonen innan vi skulle åka och det var vitt och fint, men då inte det bästa bilvädret, framför allt när det gick över i regn precis när vi åkte.  Men vad göra?

 

På vägen ner kände jag att det var en förkylning på gång och fick ju lätt panik, kan ju inte komma ner och smitta de små!!!!! Men det klarade sig över helgen.

Väl nere fick vi veta att båda döttrarna med sina respektive skulle dyka upp på lördagskvällen, vilket var en trevlig överraskning.

Tyvärr upptäckte jag när vi kommit hem att jag glömt min kamera därnere, så det enda jag har är lite sämre mobilbilder:

 
 

Hem söndag kväll och packa om för att unna oss några dagar i stugan. Jobbmässigt har vi gjort det vi kan och ska, åtminstone för tillfället, och det känns väldigt skönt att byta miljö. Ledighetskänslan blir liksom större här än om man är kvar hemma. Dessutom har vi ju vårt renoveringsprojekt att roa oss med här. Och bastun såklart!

Så vad händer första natten? Såklart bryter förkylningen ut! Märkligt och fascinerande är det ändå hur kroppen kan lyckas trycka undan och hålla en förkylning stången! När väl de där ”måstena” sen är avklarade och man slappnar av, då tillåter kroppen att den bryter fram. Inte kul att få den, men det är ändå bästa veckan att få den.

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0