Tappadtelefonpanikstress

Känns alltid skönt när man vaknar på hotell och vet att det är sista dagen. Göra de besök man ska och sedan få ställa kosan hemåt. Brukar liksom ha en lugnande inverkan.
 
Så och idag. Tills jag upptäckte att jag inte längre hade någon mobiltelefon. Hade en lucka och skulle ringa och boka besök för nästkommande vecka, men hittade den inte. Eftersom telefonen är hopkopplad med bilen kunde jag också se att symbolen för telefon var borta, därmed också inse att den inte fanns någonstans i bilen.
 
PANIK!
 
Kunde inte dra mig till minnes att jag stoppat den varken i handväskan eller jackan någon gång under dagen heller. Hoppades alltså att jag glömt den på hotellrummet. Åkte tillbaka dit, städerskan hade inte hittat någon, men fick gå in i rummet igen och leta. Personalen hjälpte mig att ringa telefonen och se om någon upphittare svarade, men hamnade direkt i telefonsvararen. Alltså någon som hittat den och stängt av den. Ridån ner.
 
Men, det skulle ju kunna vara så också att jag tappat den i marken utan att märka det, och den gått sönder och därför var okontaktbar. Kändes ju inte troligt att tappa den utan att höra att den trillar i marken?
 
Ut i bilen igen och åka tillbaka till de butiker jag besökt, men såklart hade ingen lämnat in en telefon nånstans. Tittade även runt de parkeringsplatser jag stått på och på sista stället stod en annan bil parkerad på samma ruta jag använt. Och se! under den ligger min telefon i bitar!
 
Det gick inte att nå den utan att lägga sig på magen, så det vara bara att sätta sig och vänta på att bilägarna skulle komma. När de gjorde det förklarade jag vad som hänt och de backade försiktig för att inte köra över den, jag plockade upp och ihop den, och vips! var ordningen återställd!
 
Men stressen innan dess var inte kul. Telefonen i sig går att köpa ny, alla kontakter går att sakta men säkert få tillbaka. Men alla jobbkontakter jag lämnat ut telefonnumret till, är svårare att nå ut med en ändring till. Så jag hade varit väldigt nöjd med att bara hitta SIM-kortet i ett användbart skick för att slippa byta nummer. Ibland ska man ha tur också!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0