Medgång

Hade tur i Strömsund i går och mina besök gick såpass fort att jag kunde välja att åka hem i stället för att bo kvar i Östersund. Maken var milt sagt avundsjuk, stackarn, han var ju tvungen att vara kvar.

Själv fick jag annat herrsällskap en stund efter jag kommit hem till det utkylda huset; Markus var uppe och skulle hämta sin bil som ju hamnade på verkstan här efter förra veckans haveri. Det var bara det att när han åkte från verkstan var felet kvar....

Men trevligt med sällskap var det i alla fall! Tror att han också tyckte att det var OK att slippa sitta ensam hemma hos oss!

På vägen hem slog jag en pling till den presumtiva uppdragsgivaren jag var och hälsade på i förra veckan, för att höra om de bestämt sig än. Det hade de, och de väljer mig! Oj, vad glad jag blev!  Även om de inte kan fylla hålet efter den som jag tappar, så känns det väldigt härligt att nånting går min väg!!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0