Dagmar

Länge trodde vi att hon inte skulle komma, Dagmar, men när hon väl kom så märktes det! Var upp vid halv två natten till i går och då var det fortfarande ganska lugnt, men strömmen hade gått.

Nånstans före fyra på morgonen vaknade vi båda två av att det dundrade som av åska och då förstog vi att nu är det allvar. Det har blåst och stormat förut sen vi flyttade till vårt hus, men det har aldrig varit som det här. När byarna tog i kände vi hur huset gungade till. Det var RIKTIGT obehagligt! Vi gick upp båda två och såg hur stora träd utanför vek sig parallellt med marken i stormen. Rädslan finns ju naturligtvis att något träd ska falla över huset, eller att vår gamla murkna lagård ska komma i bitar flygandes in i huset.

Samtidigt finns det ju inget man kan göra. Så till slut gick vi och la oss igen, inte för att det gick att sova nåt speciellt, men återigen, man kan inget göra.

Somnade väl frampå morgonen när det inte längre dundrade lika vildsint och vaknade alltså ganska sent. Då hade stormen (orkanen) lagt sig och det var bara rejäl blåst.

Som tur var hade inget träd runt huset fallit och lagårn stog märkligt nog kvar. En kantplåt på garagetaket hade vikt upp sig, men det var det enda som hänt med våra byggnader. Däremot var det plockepinn i den delen av skogen vi ser från huset. Gissar att ca 20 träd fallit bara där. Hur det ser ut en bit upp har vi inte ännu tagit reda på. Det får bli ett senare problem.

Strömlösa var vi ända till kvart över nio på kvällen. Tack vare vedspis och kamin hade vi varmt och skönt hela dan, laga mat gör jag ju i princip alltid på vedspisen under vinterhalvåret. Bekymret var frysen. Framför allt den goda löjromen vi fick av Markus när de var hos oss strax före jul.

Frysen ska ju klara maten i 24 timmar har man ju hört, men hur sant det är vet man ju inte. Vi öppnade inte dörren dit in, utan blundade och hoppades.... min tanke var att gå upp tidigt i morse och steka upp köttfärs och annat som låg där. Som tur var behövdes det inte, eftersom elen kom tillbaka i går kväll.

I stället kunde vi fullfölja planen vi hade att lacka hallgolvet en första gång. Det var ju tvunget att lacka det "inifrån och ut" dvs mot ytterdörren och sen dra, eftersom det måste gås över när man ska till övervåning, kök eller toalett.

Så, vi drog när det var klart. Till stugan för några dagars bastu och avkoppling. Det roliga är ju bara att här är halv storm......! Vi vill inte ha mer nu!!!!!!!!!!!!!!!! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0