Blandade känslor

Ja då tillhör man, med kluven känsla, ledighetskommittén. Såhär första dan känns det ganska OK. Har inte heller känt mig speciellt ledig, utom när jag vaknade i morse och kom ihåg att jag inte ska iväg nånstans!

På förmiddagen blev det en hel del skrivbordsjobb. Man måste ju skriva reseräkningar och traktamentesblanketter, skriva ut och sortera in desamma. Detsamma med ordrar och orderbekräftelser, massa sånt jobb som jag legat efter med. 

Sen blev det en promenad, men med tanke på helgens förkylningstendenser en kortare variant. På vägen hem hade grannen Märta skickat ut hunden för att hejda mig, hon vet ju att vi måste hälsa på varann, framför allt nu när det var så länge sen vi sågs. Frågan är vem som var gladast, Emma-vovven eller jag? Så det blev en stund vid Märtas köksbord, Emma talade ju om när jag kom. Lite uppdaterande på händelserna i byn, vilket inte var av det trevligare slaget. Ett lite äldre, mycket sympatiskt par, som bor vid vägs ände, är båda riktigt krassliga, jättetråkigt!  

Jättetråkigt är också att min före detta svärmor, gått bort idag. Framför allt för mina barns skull. Samtidigt måste jag säga, att är man inne på sitt 93:e år, är såpass dement att man inte längre känner igen sina barn och lugnt och stilla får somna in utan krämpor och smärta, och dessutom har någon som håller en i handen, så tror jag att många önskar samma slut. Definitivt gör jag det! 

Åter stämmer det gamla ordspråket; en kommer och en går, det är naturens gång.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0