Krångel och elände

Naturligtvis ska saker krångla, återigen min bil. I måndags på väg ner mot Sthlm i höjd med Gävle tänds en lampa som enligt handboken betyder "ta kontakt med verkstad, nåt är fel!". Hur lätt är det när man är på väg dit ner för jobb ett par dar och sen har 40 mil hem igen? Ringde verkstan som trodde "att det nog går att köra". Inte för att jag hade mycket val.

På väg hem idag tändes lampan igen (hade inte lyst under kortkörningarna där nere) vid en omkörning på motorvägen och kombinerades med ett effektfall från motorn, dvs det hände inget när jag trampade på gasen. Stannar, stänger av och står en stund och funderar över vad jag skulle göra. Inget bra om det inte händer nåt när man trampar på gasen när man ska förbi en tradare i slutet av en omkörningsfil på trefältsväg.... Så jag åkte igen, men tog det väldigt lugnt, ej över 110 ens där det var tillåtet, planerade alla omkörningar väldigt noga, och satt såklart på helspänn och väntade på att bilen skulle rasa. Men inget hände, lampan höll sig släckt hela vägen hem. Skönt, men knepigt. I morrn ska den in till verkstan, bileländet!

En halvtimma efter jag kommit hem kom min stackars misshandlade äkta make hem. Idag var det stora tandläkardagen, bortoperation av horisontalväxande visdomstand. Vilket är illa nog. Vad som var värre var att det var fel på deras instrument, vilket gjorde att de blev glödheta och har gett honom ett enkronas-stort brännsår i mungipan. Stackarn var ju bedövad, så han kände ju inget då och innan personalen såg vad som hände hade det bränt ner i köttet ordentligt. Förjävligt är ett understatement, tycker jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0