Elaka svärmor

Helgen tillbringas i stugan. Så härligt att komma hit även fast det har behövts eldas lite grann, hösten närmar ju sig med stormsteg. Å andra sidan blir mysfaktorn med eldning och levande ljus väldigt hög! 

Det som är mindre härligt är min svärmor. Man ska ha ett starkt psyke och stort ego för att umgås med henne. För henne är de enda med något större värde hennes egna barn och barnbarn. Barnens respektive är onödiga bihang. Bihang är just bihang, dvs irriterande och onödiga tillägg. Ett sätt att slippa dessa är att så långt möjligt ignorera dom, låtsas att de inte finns där. Sitter man tre på var sin sida av ett bord, kommunicerar man således enbart med den personen som har ett värde.  

Så här har det varit i flera år och det har varit oerhört jobbigt. Man tror att man ska vänja sig, kunna sätta sig över det, men jag lyckas inte, det SUGER! Naturligtvis är det jobbigt för Bertan också, han hamnar ju mittemellan, stackarn. Men faktum kvarstår, det är jobbigt. Man kan möjligtvis försöka skratta åt att man i princip får en utskällning för att man inte äter tillräckliga mängder kaffebröd, problemet är bara att det varken är första eller andra eller för den delen sista gången det händer! Ska man fortsätta ta det och ursäkta tanten för att hon är gammal? Eller ska man ge fan i att gå dit? Eller ska man bita ifrån? Ett dilemma är det!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0