Slit och släp

Ikväll värker  våra ryggar, benen stramar och nacken är stel. Allt är dock tecken på att vi jobbat som små skållade råttor hela helgen, och då är det värt smärtan! Taket är inte klart, men det är inte mycket kvar. Dock blir det jobb med väggpanelen i fortsättningen istället, eftersom det alltid blir snuttar över och dessa snuttar kan mycket väl bli tillräckligt långa för att passa i taket. Dessvärre blir det ingen fortsättning den närmsta tiden eftersom sågrackarn bestämde sig för att krångla. Bertan köpte en ny liten behändig såg att användas av mig när jag kapar panelen i lämpliga längder, men helt plötsligt, från den ena kapningen till den andra, började den kärva och vi tog beslutet att den får åka hem till husse igen. En såg ska hålla för mer än sex dagars användning, tycker jag, framför allt när det bara är centimetertjock panel man kapat! Ett streck i räkningen, förvisso, men behöver nog inte känna mig arbetslös för det. Det tak som är spikat kan man börja kvistlacka och måla, se där har man flera timmars jobb!

I övrigt har det varit en riktig hösthelg, grått och trist. Igår var det uppehåll, men mulet. Idag kom det ett rejält blås- och regnväder där frampå förmiddagen, som höll i sig till nånstans på eftermiddagen när det lugnade sig igen. 

I morgon åker Vickiefia till London. Måste erkänna att jag är lite avundsjuk! En jättemysig stad som det var länge sen jag var i. Hoppas och tror att hon och kompisen får jätteroliga och härliga dagar, mycket shopping lär det bli om jag känner lilla fröken rätt!

Kommentarer
Postat av: Carina

Ujj ujj, jag blir trött i kroppen och får träningsvärk när jag läser om hur ni sliter med huset!

Men jag antar att det kommer bli underbart skönt när ni väl är klara. Eller förresten, klara blir man ju aldrig när man har hus för det finns alltid nåt att styra med.

London ja, en stad som jag inte har besökt men jag skulle verkligen vilja det! Avis är nåt jag oxå är på din tös :-))

Att jag bara fick 10 minuter på mig att gråta beror helt och hållet på mig. Jag satt länge och väl med att försöka hålla tillbaka ångesten och gråten men till slut lyckades jag inte med det. Men mycket rann av mig likt Niagarafallen, alltså med en väldans fart. Det gav iofs resten av deltagarna och terapeuterna nåt att fundera på tills nästa session som egentligen är i morgon. Då måste jag hoppa över den eftersom jag har en tandläkartid just då och det har jag satt som Prio 1 då jag har lite probs med tänderna, oxå.

Nåja det kommer bättre tider så jag väntar med spänning :-))

Livet består ju av en massa ups and downs och det är bara att härda ut.



Sköt om dig!



Kram

2008-10-06 @ 12:50:05
URL: http://faith60.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0