Annorlunda jul

Idag har jag fått veta att i år får vi fira jul utan barn. Ja, barn och barn, de är ju vuxna men ändå. Sen de föddes är det en enda jul vi inte har varit tillsammans och det var 1989, vilket är ett tag sen. Det var samma år deras pappa och jag skilde oss och det blev bestämt att jul och andra högtider skulle alterneras, ett år här, ett år där. Det blev bara en jul och den var smärtsamt tom.

Men det är skillnad nu som sagt, det kommer inte att göra ont, bara kännas lite konstigt. Men det är helt OK, det är tidens gång och det är nog så ändå, att vi firat jul tillsammans väldigt länge, med tanke på hur gamla älsklingarna faktiskt är. En del av dom har ju bara 10 år kvar till nedre medelåldern, om ens riktigt så länge.... Det är medelålderskandidaten som nu tagit beslutet att fira med sin älsklingsmarkus, och med hans föräldrar. Därmed finns det ingen möjlighet att fira jul i Stockholmsområdet. Förhoppningsvis blir vi istället riktigt många nästa år hos oss i stället, om lust finns hos alla.

http://lottiochlollo.webblogg.se/sng.html

Kommentarer
Postat av: Carina

Hej Tina!

Tack för dina värmande och push'ande ord!

När jag hittade bilden på det tomma rummet med det ljusa fönstret så var det precis det jag tänkte. Ljuset finns därute!

Jag har ju själv sett det och befunnit mig där ganska länge, denna runda.

Jag har fastnat i berg och dalbanan och nu har jag ramlat ner i en inte alltför djup svacka utan jag ska banne mig snart kunna hiva mig uppåt igen. Det behövs ju inte så många av de energitappande dagarna förrän jag tippar över...

Svärmor har varit hos oss i dryga veckan. Det är totalt omöjligt att få henne att förstå mitt mående, hon kan inte ta till sig att man faktiskt kan må psykiskt dåligt, det är ett ord som är TABU tydligen...

Men men, nu ska jag inte klistra mig fast i allt negativt utan jag kan berätta för dig att solen kikar fram nu mellan ett par elaka moln :-))

Hehe, det där är ju exakt så jag känner mig nu!

Det positiva ska peta undan det negativa :-))



Julen för oss kommer att firas hemma hos dottern och hennes goa familj. Även hennes svärföräldrar och min svärmor blir med. Vi har som ett knytis när det gäller julmaten min gobbe kommer som vanligt att bjussa på kanongoda köttbullar och dotterns svärfar bjussar på smarriga revben :-)

Jag förstår att ni kommer tycka det känns tomt utan kidsen men ni får fixa till lite småmys för er själva, du och gubben. Roliga rim på paketen och så :-)

Vi har alltid firat julen tillsammans och jag hoppas det kommer fortsätta bli så, men man kan ju aldrig veta.



Kramar



//Carina

2008-11-06 @ 13:24:22
URL: http://faith60.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0