Efterlängtat!

Till idag utlovades det soligt och fint väder, till det också några grader varmare än tidigare. När det visade sig att prognosen höll, så la vi ner allt arbete och sa oss att nu tar vi den här dagen!
 
Så; solstolar fram. bikini på och alla bekymmer i en gammal säck. (Fick ett brev från modern igår.....)
 
Inte blir det sämre av att man hör att söderöver är vädret sämre. Annars brukar Norrland ha det sämsta vädret.
 
Vi har förvisso inte haft några temperaturer att skryta över sen vi kom hit, och de sista nätterna har varit nollgradiga, men varje eftermiddag har det klarnat upp och vi har kunnat sitta ute och äta.
 
Med åldern och (därmed) mindre krav på det bästa hela tiden, så är vi ändå ganska nöjda.
 
I kväll fick vi lov att ta fram solseglet eftersom de senaste dagarnas middagssittningar på altanen har tagit i ansiktet, och dagen  som varit gjorde att vi kände att det räcker.
 
Faktum är att det ger en extra krydda till utsikten!
Första gången i år vi riggat seglet, och det är ett slags kvitto på att det är sommar, så det känns så HÄRLIGT!
 
 
 

Ändå ganska nice!

Idag har ”kriget” mot svalorna fortsatt. Vi har på olika sätt sett till att de inte kan bygga där de vill. Men de är envisa, när de inte kunde bygga på ett ställe flyttade de till nästa, och vi följde med i våra motaktioner. Vi tror dock att vi är klokare, så vi tänker vänligt, men bestämt mota bort dem från altanen.

Vädret är ju inte det man önskar vid den här tiden på sommaren. Å andra sidan är det väl inte det någonstans i landet. Tror att termometern kommit upp på ca 14 grader som mest idag. Men solen har faktiskt varit med oss till stor del, och den står ju för värmen. Så faktiskt shorts, grillat och ätit ute har det blivit! Vattenglitter i ögonen och solbrillor på.

Badtemperaturen är lägre än den var i maj, men vackert är det ändå när solen ligger på!

 
En lite spännande sak är fiskmåsen som byggt bo längst ut på grannens brygga. Vi såg det sist vi var här, trodde inte då att den skulle få vara kvar, men det är den. Ger sig iväg för lite mat nån gång, men ligger där och ruvar för det mesta.
 
 

Annorlunda

 
Med tid på jorden/ålder kommer ju att man utan att kanske tänka på det, ser skillnader i naturen mot hur det brukar vara. Kanske än mer sen vi flyttade ut på landet.

Det är mer än en gång när första sädesärlan kommit som vi undrat hur hon ska överleva, med de få snöfria fläckarna som funnits, men bara någon dag senare har det varit full vår. De vet.

Det vi sett i kväll är att svalorna är panikslagna! För första gången någonsin försöker de bygga bo under taket på vår altan. Det har aldrig hänt förr. Mest för att där är det ett svårt ställe för dem att bygga på.

Det bör inte vara mer än ett par som försöker göra det, men när vi tittar ut genom fönstren så ser vi svalor, svalor, svalor. Vi ser skillnaden i flygbeteendet, de flyger fortare och lägre. De flyger fram och tillbaka, hit och dit. De verkar helt enkelt ha bråttom.

Tanken slår oss att det ju varit väldigt kallt den senaste tiden. Kanske är det så att de känner/vet, att om några dagar, precis som SMHI säger, kommer lite varmare väder, och då måste de ha byggt sitt bo? Så nu är det bråttom, bråttom att få till det, så då får man ta det man kan, second best.

Förra året vid samma tid, hade de både bo och ungar. Det kommer vi ju ihåg med dramatiken med svalboet som ramlade ner.

Jag har absolut inget emot svalorna, men jag vill inte ha dem boende för nära. Dels skiter de som rackarns och dels är de oerhört aggressiva när de fått ungar, redan nu när de bestämt var de vill bo, talar de om att vi inte är önskvärda i närheten. Det är inte de av oss heller!

Så nu försöker vi vänligt men bestämt, tala om för dem att de ska hitta sig ett bättre ställe att bygga bo på. Vi får se hur det går.


The very härlig recovery of the frys!

Ringde Electrolux Service i början av förra veckan för att höra deras åsikt om vår halvhavererade frys. De tyckte att de skulle få komma och titta på den, troligast var det antingen fläkten som ser till att den är självavfrostande, eller kompressorn som gått sönder. Billigare att reparera än att köpa nytt ändå. Men före midsommar skulle de ju inte hinna.
 
Men i morse kom det en kille. Drog ut frysen, satte igång den, lyssnade och meddelade att vi nog hade fixat felet själva!
 
Det visar sig att om man någon gång/några gånger missat att stänga dörren, så blir det lätt isbildning i fläkten. Detta byggs sedan långsamt på och rätt vad det är så orkar inte fläkten gå runt längre utan stannar.
 
Nu hade ju frysen stått avstängd sedan den lilla diton kom hem och isen smält bort runt fläkten och allt verkade funka som det skulle, enligt vad han kunde se och höra!
 
Oerhört glada är vi att slippa lägga ut massa pengar på att köpa nytt och även att reparationskostnaderna blir minimala!
 
Det vi lärde oss är just att även självavfrostande frysar behöver "frostas" av. Inte på konventionellt sätt, men vet man med sig att det hänt en eller ett par gånger att nån inte stängt dörren riktigt, så blir det isbildning där den inte ska vara. I fortsättningen kommer vi att tömma den tex under semestern och stänga av, just för att förebygga sånt här!
 
Nu har den stått på sen i morse och termometern visar sina -18! Bra service också att killen slår en signal efter semestern för att kolla att allt funkar innan han släpper oss!
 

Midsommar

Det är sällan det trillar iväg så här lång tid mellan mina inlägg, men under veckan som varit har jag inte tyckt mig ha just något att säga, sedan drog det ihop till helg och då var det så mycket att stå så tiden fattades.
 
Midsommardag har vi idag, fast egentligen den riktiga midsommardagen; årets ljusaste dag.
 
Helgen började redan i onsdags kväll när Kim och Markus kom. Fixande och grejande, städande och matinhandling på torsdagen och så kom Vickie och Sasha sent på kvällen.
 
Lite sommarpynt hann jag få till i trädgården.
 
 
 
För första gången, men förhoppningsvis inte sista, skulle en midsommarstång kläs. En behändig storlek på stång, inte den som behöver stöttor för att resas, men lika midsommaraktig ändå. Mycket björksly gick det åt. En fördel det också, att få klippt bort sly här och där som ändå behövde tas bort. Nu kom det till nytta också!
 
Kim var fena på att klä stången, jag bestod med sly och hon klädde, Markus hjälpte också till och fint blev det!
 
 
Kallt i luften och för mycket vind gjorde att det blev nödvändigt med ett partytält för att kunna sitta ute, och det är ju det man så gärna vill en midsommarafton. Så på med fina, tunna sommarklänningarna och en sjal, men tack vare väggarna så gick det alldeles utmärkt att sitta ute och äta sillunch. Även sillunch är något vi aldrig tagit oss för tidigare. Sill och liknande hör ju såklart till dagen, men vi har alltid ätit det till middag förut. Men det känns absolut som vi har påbörjat en ny tradition i familjen, åtminstone när det inte är bara kära maken och jag!
 
 
Det blev en lång lunch, följaktligen även en sen middag. Men inte spelar det nån roll när man har roligt och mysigt hela tiden! En del däckade ganska tidigt efter middagen, andra satt uppe till tre på morgonen, själv kom jag i säng nånstans där mitt emellan.
 
Helgen är inte slut än, de båda paren åker hem i morgon, men ändå kan jag säga att det varit en alldeles fantastisk helg! Att få göra en midsommarstång för första gången, att lite närmare få lära känna nya svärsonen, är båda väldigt trevliga saker. Att få höra Vickie säga att, "nej, vi orkar inte åka nånstans" är rent revolutionerande! Aldrig hänt tidigare i världshistorien! Hon har hittat rätt kille!
 
 
 
 
 
 

Lådor

Idag var det dags att kolla de jord/lera/kaffesumpsinsmetade lådorna....för den som kommer ihåg...
 
Lådorna spolades med vatten - med viss tvekan, hur mår träet av det? Gick bra, så de spolades två gånger till.
 
Och gnuggades med städtrasa. Det ser bra ut, de behåller stor del av färgen, men lorten försvann!
 
 
Tror jag ska testa med bara kaffesump till de tre lådorna till nästa rum, men är väldigt nöjd med resultatet med de här!
 
 

Jag älskar dig

Jag älskar dig. Finns det några vackrare ord? När man vet att de kommer från själ och hjärta?

Antistress/antimåste-helg

Den här tiden på året är ju växtkraften som störst. Hemma har vi klippt gräset var och varannan dag de sista veckorna. Så vi har ju vetat att vi behövde åka upp till stugan den här helgen som nu kommer, eftersom det nu blir två veckor sedan vi var här sist och kunde klippa.

Men så mycket har ju tokat till sig hemma, frysen är ju det stora problemet. Vi funderade fram och tillbaka om vi skulle stanna hemma och leta reda på ny frys eller frys/kyl för att matcha dem. Vi har ju veden också som ska ladas och vi har fasadpanel som ska målas.

Men med den lilla skruttfrysen vi fick tag på i går så kände vi att nej, vi skiter i allt och drar upp till stugan. Det vi flyttade över till nya lilla frysen packades ner i kylväskor för vidare förvaring i frysen i stugan, det viktigaste som var kvar i den dåligt fungerande stora frysen placerades i den nya lilla, och den stora stängdes av. Sen åkte vi.

Vi behöver den här helgen. En må-bra-helg. Utan alltför många måste-saker. Äta – sova, sova –äta. Och göra gilla-saker däremellan. (Oj, vad många bindestreck det blev…)

Gräset hade vuxit mer än vi trodde, vädret har varit gynnsamt, lagom värme, lagom med regn. Det var som att vada genom en sommarhage. Kära maken kunde inte låta bli att ta en sväng med klipparen på en gång.

Skönt väder tog vi med oss, trots att vi inte var framme förrän vid kvart i sju kunde vi sitta ute och äta i solskenet. Dessutom sitta i de nyinhandlade stolarna med tillhörande dynor. De gamla plaststolarna har gett sig en efter en och det var tvunget att göra en nyinvestering.

 Den observante ser fotografen i fönstret.

 

 

Självklart blev det bastu också. Och bad. Betydligt varmare i vattnet nu än sist, säkert +18. En alldeles underbar kväll. Vi vet ju såklart att här blir det inte mörkt vid den här tiden på året, men man blir ändå lika fascinerad varje år.

 

 Det blir ju aldrig rättvisande i en mobilkamera, det är ljusare än så här, och bilden är tagen ca 00.40. Och mörkare blir det inte.


Trasigt

I måndags morse fick jag en liten chock när jag skulle hämta ett paket påläggsskinka i frysen. Paketet var tinat! Kände på något annat som låg bredvid och det var samma där, ej fruset. Inlagt i frysen på fredag kväll...
 
Tar för givet att dörren inte kan ha varit riktigt stängd, men å andra sidan borde "varmlarmet" ha gått. Väldigt kul att råka ut för en tidig måndag morgon när man är "lite" stressad över besöken som ska hinnas i Östersund innan man måste vara i Åre senast 12.30.
 
Frysen kändes något bättre tyckte maken på måndag kvällen och tisdag morgon innan han drog iväg till Gävle. Men det som var lite mjukt tidigare var fortfarande lite mjukt. Han slog på snabbinfrysningsknappen och åkte iväg.
 
Själv hade jag svårt att sova i går kväll när man visste att frysen stod där och tokjobbade. Hur länge kan den stå så utan att få nåt slags överslag och börja brinna? Ingen hemma som hör brandlarmet. Finns då bara ett resultat.
 
Så båda skippade vi något av det planerade jobbet idag och åkte hem så tidigt som möjligt. Huset stod kvar. Frysen stod kvar. Och gick fortfarande.
 
Som extra krydda i tillvaron hade ju åkgräsklipparen gått sönder i slutet på förra veckan och var tvungen att hämtas idag. Så när kära maken kom hem hängdes släpvagnen snabbt på och så hämtades klipparen och sedan vidare till IKEA för att köpa en liten extrafrys. En sak som vi pratat om att ha, för att kunna köpa mycket när bra-att-ha-grejer finns billigt och liknande. En snålvariant blev det; en liten inbyggnadsfrys som nu "pryder" mitt arbetsrum.
 
Nu ska vi plocka över det viktigaste i den och se vad som händer med den ordinarie. En ilagd termometer talade om att den håller -10, alldeles för lite. Kan vara så att vi proppat den för full, att den inte orkat med riktigt. Men tycker ändå att en 5 år gammal frys från Electrolux är alldeles för ung för att paja!
 
 

Fixande och förberedelser

Varannandagsväder har det varit, så igår blev ett bra tillfälle att få dammsuga och torka golv, det behövdes....
 
Förmiddagen idag var också mestadels regnig, så då passade jag på att förbereda nästa veckas jobb och städa lite mer.
 
Frampå eftermiddagen upphörde regnet och då blev det biltvätt och gräsklippning, gräset växer så det knakar den här tiden.
 
Och som en liten skänk från ovan sprack det upp lagom till grilldags, vinden lade sig och det blev en ljuvlig kväll att sitta ute och äta!
 
Sen blev det tråkigare igen. Packa kappsäcken. Östersund måndag - onsdag. Ensam. MEN, det är säsongens sista jobb-bortovaro, det känns alldeles väldigt bra!
 
En annan liten rolig sak är att stommen till midsommarstången är tillverkad! Vi får ju besök över midsommar och den ska firas enligt de flesta av traditionens regler. Grundläggande då är ju en midsommarstång. Som kläs på midsommaraftonens förmiddag. Ska bli väldigt roligt! 

Feelgood-dag!

Ska gärna erkänna att jag inte är speciellt nationalistisk. Så något nationaldagsfirande har det inte blivit hos oss.
 
Men en alldeles underbar dag har vi haft ändå, knappt ett moln synligt och klädseln bikini. Inte i den svenska flaggans färger, det har varit mer rött och grönt i vår dag. Ja, kanske lite blå spegling från himlen i dammen och så den gula solen förstås! Den har varit med oss hela dan!
 
Mycket utomhusarbete har det blivit idag. Vi tyckte tidigt i vår att vi låg bra till; vedklyvningen var klar extremt tidigt, så då skulle det bli mycket tid över till allt annat. Sen vet jag inte vad som hänt, men efter ligger vi. Men idag har inladningen av årets ved påbörjats. Så sent som igår blev det sista av förra årets ved flyttad.... Vår avsikt har ju varit att ligga ett år före när det gäller veden och nu är vi nästan hemma!
 
Ett annat äntligen påbörjat projekt är målningen av bräder som så småningom ska upp på den sista delen av fasaden som ännu inte är utbytt. Hälften av brädorna är nu grundmålade och ligger i traktorcarporten.
 
 
Och sen blev det lite tid att lägga på dammen. Nu är den fylld så mycket som går innan färdigställande. När "färdigställande" inträffar kommer nog att ta en del år. Det kommer att behöva en hel del tid och funderande. Mycket sten ska hamna på sin plats runt dammen. Dammduken som fortfarande syns på marken ska döljas av sten. Det ska planteras växter. Var och hur allt ska hamna ska få växa fram och ta den tid det behöver. Rom byggdes inte på en dag, så ej heller vår damm. Men vi tycker att vi är på god väg. Pumpen är ju på plats sen några veckor och bäcken porlar, så den syrerätts nu. Det känns väldigt bra att se den där vattenspegeln från köksfönstret. Och det är den vita delen som syns ovanför entrén som ska få nya brädor på sig efter semestern.
 
 
Ett annat säkert sommartecken är att jag fyllt några balkonglådor med pelargoner och hängt ut där uppe på bron. Syns nog inte på bilden om man inte tittar VÄLDIGT noga. Ihop med den röda fasaden är det såklart röda pelargoner.
 
Men så har jag ju ett gäng Mårbackapelargoner också. En av dem fick en plats i den gamla vedspisen vi hittade i en av alla soptippar de förra ägarna lämnat efter sig. Numera är den en "installation" som maken säger. Och i en gammal Kockumsgryta får Mårbackapelargonen sin plats i spisen, under lönnen som förhoppningsvis skyddar mot det värsta regnet och blåsten!
 

Och så slog det mig att jag såg i början på veckan att liljekonvaljerna började slå ut, hade helt glömt det! Men i kväll strax innan det grillade kom jag på det, och var och hämtade en bukett! Doftar så underbart!
 
Här står de på en annan vedspis, den vi har i köket. En tillfällig plats, man vet aldrig när vädret blir sämre och vi måste elda en sväng igen!
 
 
Sådana här dagar är helt underbara. Att bara få fokusera på det som rör oss själva och som ligger oss nära och är viktigt för oss. Slå undan jobbtankarna, för de dyker alltid upp, men just att kunna unna sig att slå bort dem. Att känna att axlarna sänker sig en aning, att hjärtat inte hela tiden slår dubbelslag av stress. Att lyckas njuta av den intensiva grönskan, upptäcka att ett par sädesärlor håller på att bygga bo i en gammal holk, att vi redan fått en groda som mår bra i dammen, att sitta ute och äta det grillade tills solen går ner bakom den stora björken och bara vara tysta i varandras sällskap och  A N D A S! 
 
 
 
 
 

Rynkig

Ja, så har vardagen med sin lunk inträffat igen och det var några dagar sedan jag hade något att säga. Sista inlägget var ju i söndags uppifrån stugan. Det extremt ovanliga som inträffade där var att vi alla var kvar till måndag morgon. Själv har jag ju hyfsat ofta varit kvar ensam när kära maken åkt hem, men den här gången var vi alltså kvar alla som var där över helgen. Markus hade besök i Vännäs på måndagen, Kim jobbade via nätet oavsett var hon var, Bertan skulle till Sollefteå, som är samma avstånd till oavsett från stugan eller hemifrån, själv skulle jag till Ö-vik.
 
Alltså kändes det som en stor bonus för oss alla att få en hel extra dag. "Hel" så tillvida att annars brukar förmiddagen gå åt till att städa och packa för att sedan åka hem efter lunch. Nu kunde vi (läs Markus) göra klart veden, fixa lådorna (förra inlägget) och få en grillkväll i solen. Ljuvligt!
 
Ja, nu var det ju inte avslutningen på söndagen jag egentligen skulle berätta om, utan vådan av att gå ner i vikt. Vill alltså varna andra gamlingar från att banta. Det är säkert hälsosamt på alla sätt, kläderna sitter bättre, utbudet av dem blir större, man mår bättre osv osv. MEN! Trots en inte väldigt stor viktminskning, bara ca 6 kilo, så HÄNGER SKINNET INTE MED!!!!!! Det har kvar sin förra storlek!!!!
 
Det syns lite här och där, men mest på armarna. Och då är det ändå inte de som förlorat mest i omfång! Men de har blivit SÅ rynkiga!!!!
 
 
 
OK, ett I-landsproblem av stora mått, det håller jag med om, men det känns ändå inte kul. Det syns på benen också fast inte lika tydligt. Som tur är inte i ansiktet. Men det kanske drar ihop sig, vi får se. Men troligast är nog att antingen får jag leva med det eller fylla ut det igen....
 
Kan ändå konstatera att ska man går ner i vikt ska man ha en ung och elastisk hud. Under min sista graviditet för 28 (herregud!) år sedan gick jag upp nästan lika många kilo, men de lämnade inte de här spåren när de försvann. Ja,ja....
 
 
 

Att få nya lådor bli gamla

I de nya rummen som vi håller på att färdigställa här uppe i sommarresidenset vill jag ha en liten möjlighet till klädförvaring. Rummen är ju tänkta för gäster så jag ville inte ha vanliga garderober, ser för tråkigt ut. Tänkte mig lådor på konsoler att lägga underkläder och tröjor i och högst upp en möjlighet till galgar för sådant som man är mer rädd om.
 
Billiga lådor hittades på Jula (tror jag) men de var ju trävita och jag ville ju ha dem lite fint grånade, åldrade. Hittade ett recept på nätet som lät enkelt och bra. Testade. Funkade det? NÄ!
 
Då får man hitta på eget. Testade kaffesump, det blev en ganska fin brunaktig färg. Testade lerjord, det blev en blekt grå färg. Testade vår kompostjord, blev nåt mittemellan de andra två.
 
Så jag blandade alla tre, med tonvikt på kaffesump och kompostjord. Tog på gummihandskar och GNED. Nu ska de få stå ett par veckor och suga åt sig så mycket färg som möjligt. Nästa sväng blåser vi med tryckluft och fukttorkar, så det blir rent. Och hoppas att färgen blir kvar och smutsen försvinner!
 
Men det ser lovande ut:
 

Före, efter och "målarfärgen".
 
 

RSS 2.0