"djuren är väl också människor"

De senaste dagarna har både lokal- och riksmedia haft många inslag om de stackars björnungarna som tillsammans med sin mamma fick påhälsning av ett skidåkande människobarn. Igår avlivades ungarna eftersom björnhonan inte återvänt till idet.

Detta faktum ältas (frossas i) i sagda medier, i dagens lokaltidning (säkert andra också) finns gott om insändare om detta. Man tycker det är så synd om de stackars björnungarna och "vad lever vi i för värld när vi inte kan ta hand om dessa ungar utan låta dem svälta till döds". Man efterlyser "animal cops" som ska rycka ut för djurens bästa, på samma sätt som i USA. 

Själv tycker jag det är patetiskt. Det är patetiskt och skrämmande att så många engagerar sig så hårt i hur det går för dessa djur. Vill samtidigt absolut klargöra att djurplågeri och vanvård av djur tar jag absolut avstånd från.

Men - att man gör sig besväret, tar sig tiden att skriva insändare och på andra sätt tala om vad man tycker, när så många människobarn på olika sätt far illa i vårt samhälle. Ingen ropar på "barnpoliser", ingen blir upprörd och skriver insändare när en artikel, som häromdagen, berättar om barn som blivit brända av cigaretter, fått skållande vatten över sig, tvingats gå nakna utomhus i stark kyla. Det blir en artikel i den lokala tidningen. Inget som Lotta Bromé tar upp i sitt program eller som det pratas om på riksnyheterna eller visas filmer om på Aktuellt.

Varför väcker några djurungar så mycket mer sympatier än människoungar? Vad är det för fel på oss?

Tror att det nånstans på vägen från bondesamhället till vårt nuvarande har försvunnit en insikt och ett sunt seende. Kan även vara så att alla barnprogram från 70-talet och framåt, som förmänskligar djur har bidragit. Många ser dem som försvarslösa, söta varelser som i princip besitter mänskliga egenskaper, kanske till och med bättre egenskaper. De ska värnas och befrias. Alltså gör man inbrott och släpper ut minkar och annat mot en säker död. Men visst, man har ju "befriat" dom.

Nås man av insikten att köttfärssåsen man äter faktiskt kommer från en död storögd kossa, ja då blir man minst vegetarian, gärna vegan. Det går ju inte att äta dessa söta!.....

Tragedier sker varje dag i skogen, djur jagas och äts av andra djur, djur har svårt att finna föda en vinter som denna och svälter. MEN djur plågar inte sina ungar som vi människor gör, både fysiskt och psykiskt, helt medvetet. Varför reagerar vi inte på det när vi får veta det?

Det kanske hade varit värt att kolla upp killen som ramlade ner i hålet lite närmare? Nu var det lite glassigt uppvisande av plåstren och rivmärken, men mest var det prat om vad som hade hänt, vad björnen gjorde osv. Undrar hur han mår psykiskt? Snacka om total skräckupplevelse, han måste haft ren och skär dödsångest där nere! Men det har inte ordats så mycket om just det....


Väder

Här sitter man och är missnöjd med vädret, trots att vi mestadels haft solsken även i dag, dock uppblandat med ett par snöbyar = typiskt aprilväder, och då är det ännu bara mars. Inget att egentligen klaga över alltså!

Har ju hört från Kim som är i Thailand att de de senaste dagarna haft riktigt dåligt väder. Stormbyar och hällregn. Vad hjälper det då att man sitter i en drömbungalow alldeles ute på drömstranden?

Läser nu i Aftonbladet att det varit riktigt extremväder på många håll i Thailand de senaste dagarna, med stora översvämningar och evakuering av både turister och vanlig befolkning. Bussar och båtar är inställda pga ovädret.

Idag var sista dagen där för Kim och kompisen, undrar om de kunnat ta sig ifrån ön?

http://www.aftonbladet.se/resa/resmal/asien/thailand/article12800414.ab

Hur man än vänder sig....

Apropå vattenskadan så var B uppe på vinden igår och hittar inget surt, sågspånen däruppe är torra. Det är ett mysterium! Det vi funderar på är om det på nåt sätt kunnat komma genom ytterväggen, eller vad man ska säga, snett uppifrån/utifrån på nåt sätt?

Igår begicks det en vårpremiär här, bilarna tvättades hemma på gårdsplanen! På våra breddgrader är det ett säkert vårtecken när man kan göra det! Känns dessutom väldigt bra att slippa lägga 200 spänn på nåt så tråkigt!

Idag har jag varit till Ljusdal och Delsbo på jobb. Inga stora resultat och det värsta är att det är den tiden nu. En mellantid som är riktigt jobbig. Det handlar om att försöka vänja sig och inse att nu är det bara så här, ingen idé att köra så långa sträckor för man får inte betalt, stanna hemma och gör nåt nyttigt där i stället.

Men samtidigt vill jag ju komma ut, dels för att det är roligt och dels för att jag vill tjäna pengar. Å andra sidan är det inte roligt när man inte tjänar pengar på att ge sig ut! Åter; my middle name is VÅNDA!


Nej, ja och blaha....

Tyvärr har vårens intåg stannat av. Temperaturen ligger på  som högst +1 och emellanåt kommer det en liten snöby. MEN solen skiner och den ger ju så mycket värme så det tär en del på de tunnare isskikten. Man känner sig som ett litet lyckligt barn när man går och stampar och sparkar på de där isskikten och de spricker! Sparkar undan dom och vet att de kommer att smälta när de hamnar över bar mark. Det gäller att hjälpa våren!

Dagens ÅHHHNEEEJ!!! var när jag upptäckte att vi fått en vattenskada uppe i Bertans arbetsrum. Tapeten har vattenrinnmärken och även takpappen är fläckig och bucklig. Hörnan detta har hänt i är precis där V:et i våra tak möter varandra och där snön alltså samlas och ligger länge. Framför allt eftersom det vetter mot norr.

Det konstiga är att när vi började undersöka närmare, så är det inte vått nu längre. Frågan är när det skedde och hur det kan vara torrt redan? I morgon ska Bertan krypa upp på vinden (svårt att komma fram till sådana hörnor) för att se hur det ser ut där.

Dagens ÅHHHJAAA!!! var när vi hade skruvat upp sista gipsplattan i garagetaket i eftermiddag. Det skulle varit gjort för länge sen, men annat har kommit i vägen. Å andra sidan har det inte tidigare gått att få fram släpkärran för att åka och köpa de spånplattor som det nu är dags att sätta upp på väggarna där ute. 

Dagens BLAHAAA är nog den upptrissade "Earth hour" som jag inte alls känner att jag vill delta i. Känns som att det är mer nånting som görs för att grannarna ska se att man minnsann är "är medveten och gör nåt" och för att döva det egna dåliga samvetet. OCH för att lura oss energikonsumenter att "gör detta denna timman, så kan ni bränna el och annat sedan, för nu har ni varit duktiga/delaktiga". Tänk i stället på alla apparater som står stand-by dygnet runt och drar el, alla onödiga småkörningar. Och framför allt; de livsmedel och annat vi köper - hur lång väg har de transporterats? Hur har de producerats? Till vilka kostnader både för miljön och människor som lever där? Nej, att släcka lyset här en timma är bara löjligt!!!

Stormvindar

Vet inte riktigt vilket bakslag i ordningen det är, men minst femte! Alltså två kvar.... idag har termometern trots sol bara orkat upp i som mest +1,2 grader. Dessutom har det blåst som bara den, måste ha varit mer än storm i byarna. Det var tillräckligt för att trycka ner röken från skorstenen in i köket igen. Väldigt obehagligt! Alltså slutar man elda och tar på sig fleecetröjan!

Även tisdag kväll stormade det. Började vid åtta-nio på kvällen. Det knakade och brakade så jag blev smått orolig. Värre var det när jag lagt mig (ensam hemma) och det fullkomligt dånar runt huset. Det tar i så det faktiskt känns i huset. Eftersom sovrummet ligger på övervåningen och hela huset på en kulle med sjön i norr och vinden från nordväst, så hör man den, kan jag säga! Det tog ett bra tag att somna.

Ska tydligen bli ytterligare kallare i morgon då vi ska begåvas med minusgrader hela dan. Kan man räkna det som ytterligare ett bakslag, eller är det ett pågående från idag?

Igår kom Vickie hem från sin 4-veckors drömsemester i Thailand och intog sitt nya kök. Nöjd och glad både med resan och köket, verkar det som. För de som kan tänkas vara intresserade kommer här de bilder jag undanhöll förut:










Den väldigt snygga väggbeklädnaden är vanlig aluminiumfolie. Vi var tvungna att på något sätt dölja den fula, utav borttagande av kakel misshandlade betongväggen, och folien matchar ju ganska väl inredningen i övrigt, eller hur?

Så här såg det ut före renovering:



Vårgegga

Haft en dag med aprilväder får man nog säga; ena stunden strålande sol, andra mulet och den tredje en liten regnskur. Temperatur mellan 7-11 grader. Effekten på snön är härlig att se! På vissa ställen kommer gruset fram, på andra ser man hur de fortfarande 2,5 meter höga drivorna minskar. Sen finns det delar av vår backe upp till huset som till stor del ligger i skugga och där snön igår blev grå i stället för vit.

Idag hade det blivit en tjock sorbet av det som jag körde fast i när jag skulle i väg. Trodde först att jag hade punktering när det gick så trögt och inte gick att styra, men när jag gick ur och tittade hade ena framhjulet grävt ned sig sådär 15 cm i sörjan. Sparkade undan den så gott det gick och tack vare nerförlutet kunde jag ta mig loss.
Viss ovisshet när jag kom hem om jag skulle lyckas ta mig uppför backen i geggan, men det gick med ett nödrop! I morgon blir det lika spännande igen...

Projekt förnya grytlappsbeståndet fortsatte idag, men hann bara en yta på en lapp. Hade ju plan på att göra på ett annat sätt och varför göra det enkelt för sig när man kan göra det krångligt? Mycket besvärligare och petigare, men blir nog snyggt när det blir klart:


Grytlappar!

I förra veckan när jag bokade lyckades jag inte få in något besök i dag, alltså har jag varit hemma.

Har lärt mig att det är svårt att boka en dryg vecka i förväg i den här branschen, så efter att ha våndats ett tag över om jag ändå inte borde försöka, så bestämde jag mig för att helt enkelt låta bli och ge mig själv en dag att göra nåt skulle-vilja-göra-projekt.

Det blev nåt så sexigt som grytlappar. Visst låter det himla spännande? Men de hänger väl synliga och de jag har, har hängt med många år, har fått sina fläckar och brännskador och är allmänt tråkiga. Den först tog flera timmar, räknat från letande efter lämpliga tyger i gömmorna, bestämmande av "design", samt funderande över hur jag bäst skulle göra, rent praktiskt. Nummer två gick på 1,5 timma. Inte ens såna här småsaker är gjorda på en kafferast! Men jag blev så himla nöjd! Tycker de är en ren prydnad:





Eftersom jag har två spisar i köket tänkte jag först göra ett par likadana till, men jag tror att det blir en annan variant. Samma tyger, men på ett annat sätt.

Ljummet härligt väder har det varit idag, tyvärr gömde sig solen bakom moln till största delen, men de 8-9 plusgraderna förvandlade snövägar till isvägar. Dessbättre är det fortfarande nu på sena kvällen flera plusgrader, så KANSKE hinner isen smälta och lite barmark komma i dagen. Annars kommer det att vara förenat med livsfara att ta sig fram till garaget och bilen i morgon!

Mission completed

Gårdagen bestod av byggande, monterande, sendrag, muskelvärk och en sanslös massa sågspån. Sågspån så till den milda grad att skaftet till Vickies sopskyffel gick av, av allt sopande. Håller man på och sågar med flera olika elektriska sågmaskiner i en 20 kvadratmeters etta som till hälften är fylld med möbler, så behöver man sopa för att inte vada i sågspån.



Ergonomiskt så det förslår utan arbetsbänk. Ner på golvet för att såga - upp igen, sen upp på stege, håll fast med ena handen, skruvdragare i den andra = sendrag + muskelvärk.

Ska ju inte påstå att det var jag som gjorde allt det här, det var mest Bertan och Dennis. Dennis och Heli kom under några timmar på eftermiddagen och hjälpte till, vilket var det som gjorde att vi hann klart med allt under helgen. Stort tack till er!

Vid åtta på kvällen gav vi upp och gick och handlade lite take-away igen.



Glodde på TV:n och gick sedan till sängs; jag uppe i loftsängen och Bertan på golvet på soffdynorna. 

Klockan på ringning även denna morgon för att hinna klart.

Och klart är det! Och bra blev det! Det blev faktiskt djävligt bra! Bilder finns på resultatet, men de tänker jag inte publicera! Inte än i alla fall, lite surprisekänsla vill jag att hon ska få, ägarinnan till köket. Enda jag skulle velat är att få se hennes min!  






Frunkanköket

Vi ställde klockan hyfsat tidigt i morse och kom iväg vid kvart över åtta. Var ju beredda på att snöfallet skulle varit igång redan, men kom ända ner mot Iggesund innan det började komma. Sen tog det i söderöver för att överraskande upphöra i Gävle. Väldigt tacksamma var vi.

Var framme i Fruängen vid halv ett och har hunnit få in diskho, kopplat in vatten och avlopp, spishällen, spottar, kyl/frys och ugnar. Även ett par lådor och dörrar.

Låter kanske inte så mycket, men en hel del pysslande, både med el och ut- och inkommande vatten har det varit.

Mycket städande också, efter allt borrande i betongväggar och annat var det oerhört mycket damm överallt. Kartonger och plast som har skyddat, men som var indränkt i betongdamm, har plockats undan. Sedan dammsugning och golvtorkning - vi ska ju sova här i natt!

Efter detta en sväng till den lokala Thairestaurangen för lite take-away (det är så nära vi kommer Thailand i år), en klapp på axeln från Vickies barskåp och nu är inte sängen så långt borta....

Mer kök....

Packar och förbereder på alla sätt inför morgondagens resa ner till Frunkan och fortsatt köksbyggande. Det värsta är att de ju utlovar omfattande snöfall längs norrlandskusten med 10-15 cm nysnö. Känns så alldeles väldigt onödigt och jobbigt!

Men det bör vara 4:e eller är det 5:e bakslaget? Några kvar, dessvärre.

Glad och tacksam ska man ändå vara över att ha tak över huvudet och en bil som fungerar, samt tillgång till drivmedel. I andra delar av världen är ju ett rejält snöfall med kyla, sådant som skiljer mellan liv och död. För att inte prata om strålning från havererade kärnkraftverk.

Frågan är hur annorlunda vår värld kommer att bli efter det här? Japan kommer att köpa upp mycket större mängder olja för att kompensera bristen på kärnkraft, vilket kommer att minska tillgång och höja priser. Höjda priser kommer att påverka prisbilden på viktiga saker som mattransporter, vilket leder till höjda matpriser, osv osv. Oroligheterna i Afrika gör ju inte saken bättre.


Snart farmor!

Som ofta tidigare kommer mina framsteg i köket i "skov", alltså finns ett nytt recept idag igen. Tycker i och för sig att jag gjort liknande förut, men kan inte hitta något inlägg. Men det här blev riktigt gott! LCHF-hyfsat också.

De sista nätterna har det varit lite dåligt med sömn här i huset. Vi ska ju ner till Frunkan i helgen igen och fortsätta bygga kök. Stackars Bertan är ju så funtad att hans hjärna har en elak förmåga att börja gå på högvarv när han lagt sig för att sova. Då ska den räkna ut hur olika slags jobb bäst ska utföras, och avstängningsknappen heter sömntablett. Han hittade visst knappen vid 3 i natt. Då började han snarka. Och då vaknade jag.

Och började tänka bebis.

Annars har jag i många år drömt bebis. Min egen, med Bertan, fast det kunde ju inte bli. Har i alla år på nåt sätt haft dåligt samvete för att han inte fick något biologiskt barn. Fast han visste från början att det inte gick och hade inte nåt emot det. Han har alltid hävdat - och jag tror honom - att han HAR fått barn, och inte kunde fått bättre!

Nä, den här gången var det lilla barnbarnet som var i tankarna. Fick igår veta att det kan vara så att det handlar om dagar innan lilla Ebtulin kommer till världen. Tänk om vi träffas i helgen?

Sköna söndag!

Nu var det väääldigt länge sedan, men ikväll fick jag anledning till ett nytt inlägg på www.eatit.blogg.se. En allt-i-en-långpanna-rätt. Fast såsen för sig, förstås! Väldigt gott!

Det har varit väldigt skönt att vara hemma i helgen, har ju haft två bortahelger på raken innan den här. Har inte varit några stora händelser, vår förkylning har gjort att vi inte ens varit på promenad i solskenet. Nätterna har varit kalla med ner mot -10, men dagarna har haft sol och upp mot +4, så då har det droppat från taken och töat lite försiktigt. Betyder att snart är de nya 15 cm från i torsdags borta....

En del tid har däremot ägnats vid symaskinen, har ett litet projekt på gång till lilla barnbarnet som kommer i början av april.




Värsta är att maskinen börjar låta som ett tröskverk, den skulle nog må bra av en service och rengöring. Känns dock väldigt jobbigt att behöva släpa den till stan...

Lite tid ägnades också till att skruva upp ytterligare några gipsplattor i taket i garaget. Det blev inte så många, det är väldigt ansträngande att jobba över huvudet. Speciellt för den som både ska hålla upp och skruva, men även om man, som jag, bara behöver hålla upp plattan. Men det som är gjort är gjort! Nu är det nog faktiskt bara två taklängder kvar att gipsa, vi får se om det blir nån möjlighet i veckan som kommer.

Bla, bla, bla i förhållande till Japan....

Joså, visst rasade det ner sådäår 15-20 centimeter nysnö natten mellan torsdag och fredag, så VÄLDIGT glad att det inte kom ett dygn tidigare!

Som tur var blev vi begåvade med strålande solsken både igår och idag, men inte mer än ett par plusgrader, men tillräckligt för att man ska fortsätta tro på en kommande vår!

Känns som virusattacken vi båda drabbats av har kulminerat. I går orkade inte nån av oss knappt med sig själv, än mindre prata och vara sociala ens till middagen. Idag känns det bättre, så förhoppningsvis har det nu vänt.

Häromdagen när jag var och handlade var jag lite modig och inhandlade en liten lammstek. Erkänner att lamm har jag bara köpt och tillrett en gång tidigare och det var många år sedan. Det blev ganska hyfsat den gången, så jag vet egentligen inte varför det inte har blivit köpt igen. Förmodligen ändå rädslan för koftsmaken. I kombination med priset. Det är ju sällan man hittar det för samma priser man kan hitta bra nötkött. Eller så tittar jag inte. Skit samma.

Den här lilla steken var färdigkryddad/marinerad med rosmarin och vitlök som sig bör. Efter en timma i ugnen satte vi försiktigt kniv och gaffel i den och blev positivt överraskade! Det var riktigt smakrikt och gott! Det bästa hade varit en krämig potatisgratäng till, men det blev klyftpotatis och en skysås på marinad, vin och lite annat gott. Funkade bra, men hälften av steken åkte in i frysen och kommer att ätas med en vitlöksspäckad potatisgratäng så småningom!

Trots det ödeläggande jordskalvet med efterföljande tsunamis och eventuella härdsmältor i kärnkraftverk i Japan, så kan man ju inte tolka det som annat än att det viktigaste som händer denna dag, är hur det går i den svenska uttagningen till Eurovision Song Contest......

Så, ja, jag ska också titta på spektaklet..... håller på The Moniker!

Bollnäs tur och retur m.m.

Bollnästripen gick bra. Inga 10 centimeter nysnö hade kommit i natt, lite puder bara här, söderöver ett par centimeter.

Passade på att ta med mig ett par av Peter LeMarcs skivor att njuta i ostördheten i bilen. Efter tips från en blogg jag brukar besöka, har jag investerat i en box innehållandes alla hans skivor, plus en hel del tidigare opublicerat. Tack Airam!

Nu lovar de uppemot 15 cm i kväll och natt, inget jag ser fram mot, men är väldigt glad och tacksam att det inte kom igår!

Bollnästripen gick inte bara bra åka-bil-mässigt, utan även inkomstmässigt. En riktigt bra order som absolut gjorde det värt att gå upp i ottan, äta Ipren och köra drygt 30 mil! Mer sånt åt fattiga säljare!!!!

Ruset efter den goda affären satt i fortfarande när jag kom hem, så då fortsatte jag operation "rensa hallen".

Hallen är ju vårt nästa renoveringsprojekt som ska dra igång när det börjar bli hyfsad värme utomhus. Men innan vi kommer så långt måste ju många gömmor tömmas. Som tex ansamlingen/förvaringen under trappan. Allt från mattor i sopsäckar till julsaker har förvarats där. Mattorna hamnade för ett tag sedan i den gamla soffan jag nu har i mitt arbetsrum.



Ypperlig förvaring under locket!

Idag tog jag hand om julkartongerna. Ett par genomskinliga plastbackar hade inhandlats på Rusta för att ersätta de gamla papperskartongerna. Efter en viss rensning (lättare i icke-jultid) fick det hela plats i plastbackarna och kan nu förvaras i garaget i stället. Är väldigt förtjust i dessa plastbackar. Dels just att det är så lätt att se vad som finns i - ofta räcker det ju med att se en del, så kommer man ihåg vad man i övrigt packade ner - dels har de snäpplock och är stapelbara, samt att man kan välja en hjulförsedd nederst och alltså få hela stapeln lätt flyttbar!

Det är inte tomt under trappan, men väldigt mycket tommare!

Starkt, Anton!

Förkylningen eller vad det är, håller i sig. Förkylning är nog inte rätt ord, lite feber, lite täppt i näsan, men inget mer. Men det räcker så bra. Orkar inget, vill inget, trött, trött...

....och i morgon bitti åka 30 mil fram och tillbaka till Bollnäs. I 10 cm nysnö, om det blir som de säger. Skitkul!!!!

Längtar så vansinnigt efter våren nu! Igår hade vi en riktigt fin vårvinterdag med flera plusgrader och strålande solsken, tråkigt då bara att inte klara att gå ut och VARA i det. Men vid vedhämtning, eller vad det var, så hörde jag i alla fall att fåglarna börjat kvittra även här!!! Känns VÄLDIGT onödigt med mera snö nu! Förutom det som ska komma i natt, ska det tydligen komma mer i morgon kväll och natt. OK, då är de två första bakslagen avklarade; bara fem kvar!

För att helt byta ämne såg jag att den yngste Hysén-sonen kommit ut som homosexuell. Även han är tydligen fotbollsspelare. Oerhört starkt gjort, tycker jag, i en sådan machovärld. Och välbehövligt!

Att artistvärlden har sin beskärda del av homosexuella, tror jag börjar bli smått accepterat, men lite med tanken "fjolla som fjolla". Att komma ut i fotbolls- eller hockeyvärlden är något helt annat! Välbehövligt, som sagt, att visa att det förekommer i alla branscher och yrken. Att det är en del av hur världen och naturen ser ut.
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/article8685068.ab

Virusattack

Kände redan innan jag riktigt var vaken att jag hade ont i huvudet. Inte helt ovanligt när jag vaknar nån timma innan klockan ska ringa, så jag vände på mig för att försöka somna om. När jag gluttade på ena ögat såg jag att det var ljust ute och förmodligen inte så tidigt som jag först trodde. Kollade klockan som visade halv nio....

Bertan hade ju värk i kroppen igår och kände sig risig, men då trodde vi nog båda att det mest berodde på allt skruvande ovanför huvudhöjd under lördagen. Idag kan vi båda konstatera att vi fått påhälsning av nån virus. Som vill umgås med oss bägge två...

Dagen skulle ha ägnats åt bokning, men med en spirande förkylning i kroppen blev det inget av det. Blev tvungen till lite telefonledes kundkontakt ändå och det resulterade i ett besök i Bollnäs på torsdag. Förhoppningsvis har virusen lämnat tills dess. Annars får jag umgås med Iprenmannen.

Frustrerande är det ändå, när man får en sån här "ledig" dag, att man inte orkar göra nåt. Sen kan man vända på det; hade jag mått OK, hade den inte varit "ledig"... Men det finns så oändligt mycket här hemma som behöver tas tag i. Allt ifrån blomfixande, normalstädning som har varit sorgligt eftersatt de senaste veckorna, till lite större projekt som rensning under trappan och andra ställen, som måste till innan vi snart ska börja riva i hallen. För att inte prata om garagebyggandet då... och fönsterputs....

På seneftermiddagen (det är den tid när jag brukar vara mest kreativ) tog jag tag i lite blommor. Petade ju ner lite pelargonskott i befintliga krukor i brist på jord förut, nu fick de egna krukor och ny jord. Förhoppningsvis överlever några!

Och så lydde jag vad alla "vet-bäst-tidningar" säger; plantera i lite annorlunda behållare:



Trevligt sätt att använda en jumbo-tekopp! Riktigt snyggt, på min ära!


Mer bygg

Tyvärr hann vi inte så mycket mer idag än att få ihop, och upp, högskåpet. Det är svårt att räkna ut var hyllor och så ska sitta för att på plats med lådor i nedre delen och två ugnar i mitten, så vi fick göra om en gång. Nu står det där det ska ändå, men tungt var det!

Tycker ändå att vi hunnit mycket i helgen. Kanske inte ser så ut, men dom svåra bitarna är nu gjorda, det var ju lite trixande, fixande hålborrande och annat för att få skåpen på plats med hänsyn till gamla och nya rör och ledningar. Men det gick!

Så här såg det ut när vi kom i fredags:



Det enda lilla rummet till bristingsgränsen fylld med skåp. Skyddsplast över TV, bord, soffa och säng, kartonger och soppåsar som skydd för golvet. En riktig byggarbetsplats (förutom storleken).

Nu ser det ut så här i köket:




Hörnskåp uppe och nere, diskbänksskåp, samt ett litet skåp nere bredvid hörnskåpet samt ett överskåp ovanför diskbänksskåpet. Nya vattenledningar (det är de gamla som syns), nytt avloppsrör.



Högskåpet som ska rymma ugn och mikro. Till höger om det ska sedan kyl/frys sedan in. Delvis synligt eluttag för ugn och mikro i skåpet, till höger eluttag för kyl/frys.

Det kommer att bli kök av det här, det kommer att bli ett BRA kök av det här!



Landade här hemma vid halv sex, utkylt i huset, bara ca 15 grader. Elda i spisen och kaminen och vittja frysen på matlåda. Skönt ändå att vara hemma, känns som vi bara varit här och hälsat på sista tiden. Och så är det ju i princip. Men huvudsaken är att de viktiga, värsta delarna nu är fixade i det lilla köket i stora staden!

Bygg, bygg, bygg

Köksbyggande skulle det bli idag. De första timmarna ägnades åt eldragning. I detta minimala kök fanns en kontakt för kyl och en för spis. Nu finns två för ugn och mikro, en för kyl/frys, en för spishäll, en för bänkbelysning och ett uttag för kaffebryggare/elvisp/whatever. Men det tog sin tid - och besvär. Borra genom betongväggar, koppla ihop i olika dosor, elcentral och allmänt få det att funka, både praktiskt och estetiskt. Detta tog sina timmar. Först frammot två-halvtre kunde vi börja montera skåp. Många skåp stog färdigmonterade, vilket onekligen sparade tid. Men naturligtvis var det inte helt lätt att få dom på rätt plats. Väggar var inte helt raka, gamla rörledningar behövde borras hål för osv osv.

Som tur var dök Dennis och Heli upp på eftermiddagen och kunde hjälpa till, så när vi för kvällen lämnade var bänkskåpen och de flesta överskåpen på plats.

I morgon ska vi dubbelkolla elen och förhoppningsvis få högskåpet på plats. Vi monterade ihop det (till största delen) innan vi kroknade och åkte hem till Kim och Markus för god mat och trevligt sällskap.


Iväg igen

Hemkomst i går kväll och packar igen i kväll. Åker tillbaka ner till huvudstaden i morgon för att bidra till köksbyggnationerna i Vickies lägenhet. Kan ju inte säga att det sker med glädje.

Å andra sidan gäller det även för alla andra; framförallt Dennis, som jag dragit in i det här.

Hur gammal ska man behöva bli innan man lär sig att besinna sig, tänka efter före och inte bara entusiastiskt rusa huvudstupa iväg när man fått nåt i huvudet?

Men nu är det bara att bita i det sura äpplet, se glad ut och "gilla läget". Det är jag som dragit igång det.

Det tråkiga är ju att det uppdagades så många problem när det gamla köket revs ut. Rörledningar som kommer in genom väggen på sådant sätt att skåpen inte kan ställas där det var tänkt, gamla rör som är kvar efter stambytet men som det fortfarande är vatten i så de kan inte kapas, utan måste på något sätt införlivas i nya skåpsystemet, avlopp som är i vägen osv osv...

Visa information
Men vi hoppas och tror att det ska kunna gå att få till med gemensamma krafter och kunskaper! Nu är bilen packad med verktyg, kablar, rör och diverse som kommer att behövas. Har vi riktig tur och stort flyt kanske vi hinner ganska långt i helgen och kan stanna hemma nästa helg och bygga på vårt garage i stället!

Där är vi ju fortfarande inte klara med gipsskruvandet i taket, sen ska det upp spånplattor på väggarna och sen ska plattorna målas. SEN är det carportens tur! Tak, målning osv..... Jobb är inte det vi har ont om......!!! Men innan carporten ska det upp hyllor, skåp och bänkar i garaget - det är den roliga delen!!!

Roligt kommer det också att bli den dan hennes kök är klart också, så klart vi nu kan göra det. Det är ju också så, att det var nödvändigt att göra det och att det faktiskt inte fanns/kommer att finnas något annat tillfälle att göra det än när hon, som nu, är borta i fyra veckor. Speciellt med tanke på problemen som ju uppstått. Så nånstans, ja, kanske det var lite bra (den här gången) att vara lite pådrivande och dra igång det! Även om det drabbar oskyldiga! Du är en klippa, hjälte och älsklingsgubbe Dennis!!!!!!!!!!!!




Vårkänning

Kom i eftermiddags hem efter tre dagar i Östersund, eller kanske snarare, två övernattningar. Eftersom jag inte är fullt så duktig att jag planerade redan i förra veckan vad vi skulle äta idag, så blir det till att vittja skåpen och se vad som finns. Det blev trattkantarellsoppa. Med mycket grädde, krämig och god som bara den! Dock kan man ju inte låta blir att slås av tanken, hur blir det i höst? Vågar man plocka och äta svamp? Menar dvärgbandmask!!!??? Med tanke på hur gott om både smågnagare och räv vi har här. Så typiskt också, när man sen bara några år både fått tillgång till svampen så nära inpå, och dessutom lärt sig att hitta dom!! Orättvist och väldigt skrämmande!

Sen i måndags har vi, som sagt, båda varit i Östersund. Åtminstone sovit där, i övrigt har det blivit lite tripper för oss båda två till närliggande orter också. Men väldigt, väldigt trevligt att ha sällskap i det tråkiga hotellrummet på kvällarna! Upptäckte att trots att det var ett budgethotell, så hade de en liten spa-avdelning. Så på måndag kväll spenderade vi en stund i bubbelpool och ångbastu! Mycket trevligt sätt att fördriva nån timma!

Vädret har varit med oss de här dagarna, soligt och plusgrader. Kunnat gå med oknäppt jacka och utan handskar! Jätteskönt! Varmast och soligast idag med fantastiska +8 på vägen hem! Synd bara att sitta i bilen och inte kunna vara ute och njuta i det. Men det är härligt ändå!

Härligt också att komma hem och se att snön har sjunkt ihop ordentligt och att på plogade ytor så börjar en och annan liten sten komma igenom.

Det är en så härligt hoppfull tid detta. Extra härligt att få sådana dagar så här vårvintermånaden mars första dagar. Se hur solljuset dröjer sig kvar ännu längre än sist man var hemma, att det gör så mycket på så kort tid, känna hur mycket solen faktiskt värmer redan, hur det fullkomligt rinner från taken där snön smälter - härligt!

Detta ser jag fram mot:


Bild lånad från harrymartinssonitiden.blogspot.com

RSS 2.0