Mera mat

Glömde ju (igen!) att jag lagt in en riktig latmat på allas (?) vår www.eatit.blogg.se!

Aldrig är man nöjd

Så är det. Just nu handlar det om mitt eländiga annonserijobb. Erkänner villigt att jag har lite telefonnoja. Gillar inte att ringa upp folk. Framför allt inte när jag ska sälja på dom saker, och det är ju det jag ska. Vet att man också kan se det som att jag bara ger dom ett förslag, ett förslag dom kan tacka nej till, men som emellanåt visar sig vara nåt dom tycker är bra, nåt dom har nytta av. Har ju faktiskt sålt ett antal annonser, så det måste ju faktiskt vara så. Vet ju att det inte är för att jag tjatar ihjäl dom som dom har köpt. Men i alla fall, jag är inte bekväm med det.
Hade fram till för en vecka sen lite ångest över att jag hade för kort tid på mig innan deadline, beroende på att jag fått materialet för sent samt att jag varit iväg på andra grejer. Skönt samtidigt att veta att gränsen för våndan inte låg så himla långt bort. Då kom informationen att magasinet blir förskjutet två veckor, alltså hade jag bättre tid på mig och kände mig lite lugnare (lite space att söla på). Idag kom nya besked, det blir förskjutet ännu mer, helt plötsligt har jag ytterligare sex djävla veckor på mig att våndas över eländet! De som har följt min blogg vet att jag jobbar bäst under tidspress, nu försvann den helt och hållet, åhej vad jag kan flyta ut nu....! Samt att pressen ökar också, med så mycket tid ska man fasiken kunna sälja hur mycket som helst! Gode gud, ge mig en lottovinst på minst fem mille så jag kan be Lotta sköta sina annonser själv!
Som grädde på moset fick jag häromdan förfrågan om jag ville ta annonsförsäljningen på en turistbok hon ska göra. Vad jag svarade? "Självklart vill jag det, vad spännande!" Om ni inte redan visste det så är jag en jävel på att ljuga!

Tantbesvär

Var ju på SPA för nåt tag sen och fick bland annat mina ögonbryn snyggt plockade. I kväll tänkte jag att jag nu ska jag ta och hålla efter den där linjen så att dom förblir hyfsat snygga. Det var svårt kan jag säga. Grejen är ju att man inte längre ser så bra på nära håll. Förvisso har man glasögon som ska avhjälpa det, det är ju bara det att DOM KAN INTE SITTA PÅ NÄR MAN SKA FIXA RUNT ÖGONEN! Då är dom nämligen ivägen för pincetten. Har ju plockat ögonbrynen förut och upplevt samma sak, men då har jag ryckt där det känts att det funnits nåt att rycka. Nu skulle jag följa den snygga linjen och försökte mig på nån mittemellanvariant där med glasögonen, det var inte lätt och fasiken vet om jag lyckades. Det är bara att konstatera att trots förstoringsspegel hör man till den förtappade skaran halvgamla och gamla damer som går omkring med mascara lite överallt runt ögonen för att man inte riktig såg dom där plumparna som råkade bli...... 

Härlig helg

Söndag kväll och tillbaka hemma igen. Har haft det precis så skönt som vi hade förväntat oss. Har eldat i den nya insatsen i öppna spisen och förundrats över att den lyckades värma hela huset och hålla det varmt i över ett dygn. Har inte behövt ha på något element på hela helgen, trots att det bara varit mellan sex och tolv grader. Kul att investeringar lönar sig! I övrigt har vi bastat, ätit gott, gått några promenader och sovit som grisar!

Fick reda på i torsdags innan vi åkte att magasinet jag säljer annonser till ska ges ut två veckor senare än planerat. Betyder att det går att försöka hitta villiga annonsörer även hela oktober. Vet inte om jag ska tycka det är bra eller inte. Har gått åt en hel del tid på mitt andra uppdrag under september, så det har inte blivit så mycket annonseri. Å andra sidan är jag inte speciellt förtjust i annonseriet, så jag hade nog sett fram mot att tiden snart är ute, men som sagt, nu fick man helt plötsligt två veckor till att hålla på med eländet..... Ger det pengar är det väl OK, men fan vet om det ger så mycket mer än vånda? Ja, ja, det blir till att bita ihop och köra...

Njuthelg!

Nu drar vi upp till stugan för att ägna oss att må BRA hela helgen!
Ha det gott alla!

Vanlig dag

Idag har det varit en vanlig dag i livet. Jobbat mellan åtta och elva, ut på skogspromenad med Märta och vovven Emma som blev alldeles väldigt glad att se mig, det var ju ett tag sen. Tillbaka till skrivbordet och jobb igen till fyra ungefär. När man skriver ut det så här så inser man (igen) att man har det förbaskat bra, även om man inte alltid upplever det så.

Igår kom det ett blad från Elgiganten som på beställning hade en billig Electrolux-tvättmaskin, den var vi iväg och inhandlade i kväll. Lär dock dröja innan den gamla är urmonterad och den nya blir inmonterad, det är ju både el och vatten som ska kopplas från och sen till. Men ibland förundras man över hur lägligt saker och ting ändå faller här i livet, vi ska åka upp till stugan i morgon eftermiddag och då tar vi helt enkelt med oss sådan tvätt som är akut och kör den där. Sen är det ju så, om man ska vara ärlig, att man har ju tillräckligt av allt för att klara sig ett tag utan tvättmaskin.

Köksspisen som bråkade så igår tände jag med hjärtat i halsgropen när vi kom hem igen och den lilla raringen skötte sig precis som den ska också! Det är så man blir tårögd!

Två katter har jag sett stryka runt huset idag, och framför allt när jag såg den första, grannens Pelle halvsvans, snörde det ihop sig och jag kände en stark Knutte-längtan. Hå hå ja ja......

Ett elände kommer sällan ensamt

eller nåt sånt brukar det sägas. Ikväll kom vi ju tillbaka båda två, tämligen samtidigt dessutom. Enades snabbt om att det behövde eldas, det var lite halvrått inne. Vad händer? Jo, spisen i köket ryker in som rackarn. Det har hänt några gånger tidigare och då har det berott på att tändpapperet som man lägger in lägger sig som ett lock och hindrar draget. Det har då kunnat åtgärdas med att man rör runt lite och får in luft inunder. Den här gången hade Bertan (det var han som tände) glömt att raka bort den gamla askan. Det var bara det att det hjälpte inte att röra runt i efterhand, det fortsatte att ryka in. Då trodde vi att det var för att vi inte eldat på några dar, fuktig luft lägger sig gärna som ett lock i skorstenen och behöver värmas upp för att det ska börja dra i pipan. Men nu har vi försökt elda i 2,5 timma och det blir ingen ordning ialla fall, det vill inte bli nåt riktigt drag, det slår ändå eldslågor upp genom kokplattan och man känner att viss rök går samma väg. Nu vågar vi inte stoppa in mer, då blir vi rökförgiftade! Förstår bara inte vad som hänt!? Vi eldar uppe i kaminen också och där verkar det sköta sig som det ska. Jävligt irriterande, vi vill ju kunna elda och inte behöva slå på elementen än!

I övrigt har jag ju då varit i Ludvika tur och retur. Allt har gått som det skulle, fast trött som rackarn är man. Många mil i går, dit, kolla på lokalen och sen ut i bushen till stället vi skulle bo på (fanns inga rum kvar där vi skulle ha mötet), sen möte och lika många mil tillbaka. Men klaga vill man ju inte, man får ju lite påfyllning i den magra plånboken!

Tvättmaskinselände

Det skulle ju bli en dag med massa takfixande, men förmiddagen gick åt till att försöka ta reda på varför tvättmaskinen inte uppförde sig som den ska och brukar. Vi kom fram till att det nog var samma fel som för några månader sen, att det var nåt skit i avloppsslangen så den inte kunde tömma, för det var där den stannat. Efter mycket trixande och fixande och nä, nu skiter vi i det här, så står vi inför det faktum att den har pajat. Högst olägligt, om det nu nånsin kan komma lägligt? Bertan åker iväg i morgon åt sitt håll, jag åker åt mitt, båda kommer hem på tisdag kväll igen och jag behöver definitivt ägna tid åt annonseriet på onsdag och på torsdag eftermiddag åker vi till stugan, så det är bara att konstatera att vi kan inte fixa nån ny maskin den här veckan, det får bli under nästa. Men å andra sidan kan man ju alltid tvätta för hand, om det blir nödvändigt. Men kul är det inte!!!!

Annars har även denna dag bjudit på både sol och värme, helt jättesköna dagar har det varit, riktig indiansommar. Ber ödmjukst om att det håller i sig till nästa helg när vi åker upp till stugan, det skulle vara så perfekt att få möjlighet att klippa av gräset där som förmodligen är nästan en halvmeter högt.

SnickarFia

Idag har jag varit snickare! Det känns jävligt bra, måste jag erkänna! Visst, jag har hållit i hammare och spik förut många gånger, har till och med tillverkat ett grillbord som vi hade i Väsby. Det var nog egentligen betydligt mer avancerat än det jag gjort idag, men det känns ändå jävligt bra att vara den som fixar taket i vårt nya kök! Det går inte fort och det beror inte på mig, utan på att varje bräda måste måttas innan man sågar, eftersom takstockarna ju är ganska ojämna och man vill att takpanelen ligger så nära an som möjligt. Sen använder jag spikpistol istället för hammare och spik, men det gör ju moderna snickare, har jag förstått.... Ser fram mot morgondagen och att få fortsätta, det är jätteroligt!

Bertan har påbörjat murandet av spisunderrede. Det blir också en historia som inte är så himla snabb. Nu har han kommit upp till hälften, där ska läggas dels en lättbetongskiva och även armeringsjärn som själva vedspisen ska vila på. Under spisen blir ett hålutrymme för att förvara ved tex i. Det vi kom fram till ikväll är att det som är murat hittills, nog måste putsas innan man fortsätter murningen, annars blir det ett elände att putsa det när spisen och/eller skivan är på plats. Så, som sagt, det går inte fort, men det går framåt!


Fredagstrött

Har varit segt idag, man är ju lite ringrostig när det gäller det där med massa aktivitet och folk runt om och denna heeeeemska stockholmstrafik, och guuuuuuud vad dom köööööör, inte undra på att det äääääär så mycket trafikolyckor på det där stället!

Dessvärre har det blivit en hel del jobbande idag med, fast ändå inte så mycket som skulle behövts. Har som sag varit seg, och inte det minsta kreativ, vilket skulle behövts, eftersom jag på måndag lunch ska iväg mot Ludvika och då måste ha nåt slags jävla manus klart till det mötet. Men det har inte funkat i dag. Det får bli ett fall för måndag förmiddag, det var ju det där med att pressen skapar prestation, hoppas det funkar...... annars ligger jag illa till!

Men, nu är det fredag kväll och fredag är en viktig dag i veckan! Det här mailet fick jag idag, det är nåt som vi alla kanske skulle se till automatiskt kom upp i våra huvuden, mobiler, datorer och whatever när det är fredag:

Automatisk påminnelse om att det är FREDAG!

God  Morgon - här är en automatisk påminnelse om att det är fredag.

Gå hem så tidigt från jobbet som det är möjligt idag och var vänlig att inte dyka upp i morgon, då det är lördag!

Vi vill också påminna om att fredagen inte är avsedd för hårt arbete utan är mera tänkt som en mjuk övergång mellan arbetsvecka och weekend.

Weekenden skall njutas vilket innebär att alkohol har en väsentlig roll.

Med vänliga hälsningar

Eder automatiska påminnare


16:30: 21:00: 03:00: Morgondagen:
Det är fredag!


ha en häääääärlig helg!


Home, sweet home!

Visst är det väl så, borta bra men hemma bäst?! Jätteroligt att komma ner till storstan, uppleva pulsen, träffa folk och de rara små barnen vi har där, men det är jätteskönt att komma hem! Sen är det nog så, att det är själva hemkomsten som är det bästa, inte exakt VAR hemmet ligger. Hem till sitt eget, hem till bekantheten och vanorna. 

Har varit bra dagar, allt har flutit som det skulle, inga missöden. Tog mig från Ronneby till Bromma till City och TSAB i går förmiddag, lunch och genomgång och planläggande för nästa veckas möte i Luuuudvika. Sen ut till VickieFia och en fika och snack (och ny telefon!). Sen Väsby C och bytte Kims halsband och äntligen fick jag tag på en ny handväska som jag är väldigt nöjd med.

Jättesnygg cognacsfärg, men det bästa av allt var att det fanns en (1) kvar i svart och det var det jag ville ha och den VAR SPARAD TILL MIG! Kändes det som, annars brukar det vara så att "nej, tyvärr dom är slut, det är bara den här färgen/storleken kvar". Men inte den här gången!!! Invigde den redan igår kväll och den känns och funkar precis som att vi hört ihop länge!

Även den här dagen har gått enligt ritningarna. Knoppade hos Kim och Markus, de är så himla fina och försiktiga när de är uppe på morgonen när man sover över där och ska upp efter dom. Fast man är vaken så hör man dom knappt. Var i och för sig samma med Vickie i helgen, tassade som en liten mus!

Sen in till stan för dagens uppdrag. Allt gick enligt planerna. Roligt att träffa gamla arbetskamrater, roligt att träffa gamla kunder som man hade en bra relation med, roligt att känna att man har en roll och uppgift, roligt att känna att man lyckas bra med det man har blivit erbjuden och åtagit sig. Men också, som sagt, väldigt härligt att komma hem och framför allt att träffa mannen i sitt liv! Som hade lagat mat och fixat och donat, så man känner sig väldigt omhändertagen och välkommen hem! Visst har man det himla bra?

Tisdag 16 september (i efterhand)

Ja, nu sitter jag på Ronneby Brunn, ett anrikt hotell, fast det känns som det är lite i nerförsbacken. Men det kanske mest är för att det trådlösa nätverket inte funkar i mitt rum. När jag frågade sa de att "ja, Silver Hill är inte riktigt inkopplat ännu, men om du går ner till konferensavdelningen eller hit till receptionen, DÅ funkar det!" Men jag har ingen lust att behöva bära omkring på min lilla låda, jag vill kunna surfa och fixa från MITT RUM! Man är väl bortskämd kanske....

Mötet med gubbsen gick bra, känner mig ganska säker på att de kommer att göra som vill.

Det har ju blivit ganska många timmar på rumpan idag, så efter mötet lyckades jag pricka in uppehållet mellan två rejäla skurar och fick mig en promenad i Brunnsparken. Blekinge kallas ju Sveriges trädgård och jag tycker om naturen här nere. När jag reste en del i ett tidigare liv, var jag här nere ett par gånger också och vid ett tillfälle var jag ute och gick i en så härlig skog. En skog av lövträd, vet inte vilken sort, stora, täta, höga, ingen speciell växtlighet på marken, mossbelupen mark och sten. Oerhört mäktig och vacker! Brunnsparken var likadan, och rätt som det var fanns där en liten sjö, med näckrosor och träd som hängde ut över vattnet. Trollsjön, sa en skylt och den gjorde verkligen rätt för namnet! Det var ett sånt där ställe där man skulle velat sätta sig och bara tittat och fantiserat.....Men jag var ju inte alldeles ensam, det dök upp en familj med ett litet glatt tjoande barn i en lådbil, det förstörde liksom MIN stämning! Tror dock inte att jag förstörde ungens stämning....

En tröst var dock att se att även i Blekinge var hösten klart på väg, björkarna har börjat gulna även där.

Mycket jobb blir det!

Idag har jag varit väldigt produktiv. Så är det i och för sig alltid när jag har press på mig, när saker måste bli klara, måste fixas, då går det undan. Har jag inte den pressen, så trivs jag väldigt bra med mañana, det finns alltid nåt annat som är roligare eller intressantare! Men idag har det varit piskan på ryggen, mycket skulle fixas innan jag drar iväg i morgon. Tidigt i morgon bitti åker jag ner till Stockholm och Bromma fvb Ronneby och ett möte där jag ska försöka övertyga fyra gubbs varför dom ska göra som jag säger. Vi får se hur det går.

Sen tillbaka till Sth på onsdag och lite planläggning inför nästa veckas begivenheter och sen övernattning hos Kim och Markus. På torsdag är det ytterligare jobb och sen hemfärd. Den här veckan är det alltså Bertans tur att sitta ensam och övergiven. Fast jag vet att han inte lider. Det är så sällan han råkar ut för det så jag tror han trivs ganska bra.

Sen ska jag erkänna att jag har tittat efter Knutte flera gånger idag, innnan tanken hinner med och säger, just det ja! Men det känns tryggt att veta att han helt säkert mår bättre där han är nu. I och för sig mer ensam, men slipper vara rädd.

Hemma igen

Alltid lika skönt att komma hem, trots att man haft en kanonhelg! Men så är det väl för alla. Helmysigt hos Vickie i fredags, jättegod mat och mysigt att sitta och hänga och prata. Synd bara att inte Jonas var hemma, vad har du emot oss Jonas? Å andra sidan saknades Dennis också, men han var ju hemma och hade invänjning med Knutte. Det var ju det vi gjorde först, åkte till Dennis och återbördade Knuttegubben. Knutte kände helt klart igen sig, hoppade upp i Dennis säng och gjorde sig hemmastadd, efter att först ha gått från Bertans famn till Dennis famn. Senare på kvällen ringde Dennis och meddelade att Knutte hade gjort sin första utesväng.

Natten tillbringades i Vickies och Jonas sköna säng, Vickiestackarn fick ligga i soffan som var för kort för att kunna ligga helt raklång i. Hon sa sig ha sovit OK ändå.

När vi hade vaknat i godan ro och ätit frukost åkte vi ut till Väsby, fördrev lite tid bl.a med att inköpa en ny höst/vinterjacka till Bertan och en ny kavaj till mig. Sen var det dags att åka upp till Kim och Markus och kalaset. Kalaset avlöpte helt enligt ritningarna, som jag förstod det. Maten var jättegod och trots Kims farhågor räckte det till alla och blev över. Stor uppslutning av släkt från båda sidor. Enda smolken, men det var i min bägare, var att min mor var den som gav sig iväg från kalaset först, med förevändning att det var nödvändigt att inhandla nåt från affären. Kommunikationen under kvällen oss emellan bestod av "hej" och "hejdå". Vi har inte setts på dryga året och jag tror inte hon har träffat sina barnbarn heller på nästan lika lång tid. Två av dom, Dennis och Eddie hamnade bredvik henne vid bordet men jag vet inte hur mycket samtal det blev. Men det är som det är och inte mycket att göra åt, Att det fysiska tillståndet snabbt försämras var tydligt, men jag tror att det gäller även det själsliga. Ja,ja.

Nu är det i alla fall ett liv utan Knutte för vår del, rapporterna från Dennis låter bra, han är ute en hel del och verkar tillfreds med livet. Det kändes lite konstigt och vemodigt att plocka bort hans vattenskål när vi kom hem och helt klart är att det än så länge är nåt som saknas. Samtidigt är jag övertygad om att vi gjorde rätt, tveksam om han hade återhämtat sig här, när han inte hade gjort det på tre veckor. Vi tror att han sprungit ihop med nåt, gissningsvis lodjur eller grävling, som skrämt honom så till den milda grad att han inte vågade sig ut igen. 


Mot en osäker framtid

Idag är det en dag av ytterst blandade känslor. I går kväll fick Bertan reda på att de förlorar en av sina största uppdragsgivare. Det innebär ett mycket stort ekonomiskt tapp. Så stort att risken finns att de inte klarar av att fortsätta. Detta påverkar oss naturligtvis oerhört. Helt plötsligt står vi i en situation där vi inte vet om vi ekonomiskt klarar oss, detta dessutom i början på en lågkonjuktur med dalande arbetskraftsefterfrågan, som grädde på moset är vi dessutom i fel ålder. Det är väldigt turbulent i våra huvuden idag.

Om ett par timmar ska vi packa in oss i bilen för att åka ner till Sthlm och hälsa på våra kära små, det är ljuset i dag! Vi ska även lämna tillbaka Knutte till Dennis, vilket absolut är väldigt blandade känslor, på tre månader hinner man bli ordentligt kär och van att ha honom runt sig!

Det är ingen bra dag, det är helt klart!

Resor och klädselvånda

Idag har det varit lite rörigt, eller så är det så att jag upplever det rörigt utifrån mina vanligtvis så inrutade dagar. Röran har väl bestått i att planeringen för nästa vecka som var att åka ner till Sthlm på onsdan för att göra ett jobb på torsdan, har utvecklats till att åka till Sth på tisdag morgon för att ta ett plan till Ronneby och ha ett möte där på eftermiddagen och tillbaka till Sth på onsdag förmiddag, och sen då det bestämda på torsdan. Sen ska vi ju dessutom ner även i helgen, åker redan i morgon och ska övernatta hos Vickie (världspremiär!) för att sedan fira Kim och hennes examen och födelsedag på lördan. Känns som den berömda ketchupvarianten; först kommer inget, sen kommer inget och SEN kommer allt på en gång!

Det är ju många bekymmer det för med sig, såsom VAD SKA JAG HA PÅ MIG????? Uj, ska jag åka i det jag ska ha på mig i morgon kväll, och vad är då det? Sen kommer lördag kväll, vad ska jag ha då??? Dessutom måste jag redan nu fundera på vad jag ska ha på tisdag, där måste jag definitivt åka i det jag ska vara officiell i! Och sen mötet på torsdag, vad ska jag ha då??? Alltså, min garderob är ju numera inte så stor, det här kommer att fullständigt DRÄNERA den! Dessutom är det nån som bytt ut alla mina kläder mot likadana fast i mindre storlek.......

Har inte tid med det här längre, måste gå och inventera och kanske jaga strykbrädan...

Björn i sikte

På radion hör man ju (i hela landet) trafikvarningar om att det är älgar och rådjur på fel sida viltstängslet. Häromdagen lät den där reporten lite skärrad på rösten när han berättade att på E4:an nån mil söder om oss, fanns det en björn på fel sida viltstängslet. Bertan skulle passera där i eftermiddag på väg hem, så när vi pratade på telefon sa jag till honom på skämt att "akta dig för björnen". Ibland får man mer rätt än man tror eller kan gissa. När han svängde av E4 och hade kört ca 50 meter, så stog den där, 15 meter in i skogen. Snacka om ultimat, här är jag lite pirrig varje gång jag går ut i skogen, jag har inte lust att möta nån öga mot öga, men att sitta i en bil, skulle vara mer än OK! För att göra det ännu bättre, så reste den rackarn sig på bakbenen för att få koll på vilken årsmodell på bil Bertan hade! När han såg att det inte var årets så gick han ner igen och lufsade in i skogen. Om Bertan tog kort? Nej. Han hade visst försökt men blivit så upphetsad så han inte riktigt kunde koncentrera sig, om vi säger så..., vilket jag tror att man blir! Sen ska man också betänka att den här björnen var ca 2 kilometer härifrån, ett par mil närmare än den där trafikvarningen, dessutom var klockan strax efter halv fyra på eftermiddagen, då ska dom rackarna sova! Jag får fortsätta sjunga "Mors lilla olle" när jag är ute i skogen och går, så dom blir rädda och flyr!


Knuttevåndorna har ju varit stora nu i tre veckor, men idag fick jag nog bekräftat att det bästa för Knutte är att få åka hem till sin husse igen. Erbjuder ju honom varje dag att få gå ut, och försöker även locka ut honom på olika sätt. Idag frågade jag om han skulle följa med mig när jag skulle ner till brevlådan och efter några upprepningar så följde han faktiskt med! Men han betedde sig som en hund, höll sig intill mina ben, hela den 35 meter långa sträckan. Ett par gånger började ryggen och svansen att rycka, men eftersom han var intill kunde jag klappa honom och tala lugnande med honom och då gick det över. Den sista gången började han till och med att spinna och jag tänkte att, mmm, det här kanske går vägen! Då fick han syn (lukt) på nåt på andra sidan vår lilla stenmur och satte iväg dit. Det är rätt, Knutte, tänkte jag, på dom! Men på andra sidan muren fick han spel och började med den hysteriska tvättningen och svansen slog som en nyfångad lax, och sen var det järnet upp till huset och nosen tryckt mot dörren. I kombination med att våra nya möbler och vår sängkappa börjar se ut som malen har börjat äta upp dom (i Knuttes brist på aktivitet utomhus), så är det nog bara så att han nog kommer att få ett lugnare liv hos Dennis. Men det sliter ändå i mig, han är oerhört mysig och go, den lille krabaten. Men det funkar inte när det är så här, det är bara att inse.


Regntungt

En tung, tråkig dag har det varit. Molnen hängde i trädtopparna redan på morgonen, men jag hann ut och gå en sjövägspromenad före lunch innan det började regna. Men i eftermiddag har det då istället emellanåt vräkt ner. Det gör ju en del åt innetemperaturen, så nu börjar spis och kamin att få gå både morgon och kväll, åtminstone spisen i köket har gjort det idag, det blir en väldigt skön värme av dom!

Min kära äkta man är borta en natt igen, bara en natt den här gången, det är bra, men det blir tomt och tråkigt. Knutte sover och är inte mycket sällskap han heller. Han vill mest ha sällskap på förmiddagarna när jag ska jobba, då vill han att jag leker med honom, idag var han så sugen så han försökte fånga mina ben och fötter när jag gick förbi. Försökte tala om för honom att om han gick ut skulle han få all stimulans han behövde och lekbehovet tillfredsställt, men då vände han bort huvudet och såg förnärmad ut.

Köpte ju en liten korg i luffarslöjd på Tradera. Var och hämtade den på posten häromdagen och gjorde en "höstinstallation" i den ikväll, så här blev det:


Nu: duschen!

Nytt recept

Just det, jag har ju lagt in ett nytt recept igen på allas (?) vår receptblogg www.eatit.blogg.se!

Måndag igen....

Måndag igen, förstår inte var alla kommer ifrån! Måndag betyder jobb, även för en arbetsskygg individ som jag. Knutte gjorde sitt bästa för att hindra mig, han tyckte att vi skulle leka istället. Jag föreslog att han skulle gå ut och leka istället, jag hade kollat att det inte fanns några elaka katter, rävar eller andra otäcka djur ute, men han ville ändå inte. Grejen är ju att jag har inte tid att leka där mellan nio och 11 på förmiddagen, det är ju då man kan få tag på folk, men det har Knutte ingen som helst förståelse för. Han drog demonstrativt ner leksaken så jag skulle förstå att nu ville HAN LEKA! Normalt sett, skulle ju han vara ute då, men nu är det ju inte så längre. Fick honom att sitta och titta ut genom vår nya fina altandörr i blivande köket, den har glas ända ner till golvet. Dett fick honom så intresserad av världen utanför, att när jag stillsamt öppnade dörren satt han kvar och fortsatte att nyfiket titta ut. Klappade honom för att hålla honom lugn och efter någon minut, när halsen blivit så lång så den inte kunde bli längre, tog han steget ut. Gick några meter och satte sig med ryggen mot mig och tittade ut över gräsmattan, bort mot skogsdungen. Dessvärre gjorde jag något ljud, vilket fick honom att vända på huvet och se att oj, hon är där och jag är HÄR!!!! Och springa in. Väl inne kom rygg- och svansryckningarna, precis som han tänkte att "oj, det var nära ögat, nu var jag ute, tänk vad farligt, vad som helst hade kunnat hända!" Sen har han i vanlig ordning tillbringat dagen inomhus.

Har varit och påbörjat återställandet av håret idag. Det har ju fått växa efter den där Bengtzing-frisyren jag fixade i vintras/höstas. Det hade nu kommit till ett stadie där det bara såg allmänt bedrövligt ut. Nu är det nån sorts pagefrisyr på det, det ska få växa nu ett tag. 

På väg vittjades brevlådan och idag fanns där ett litet vitt paket till mig! Fick en hint av Vickie i förra veckan att något borde ha kommit till mig redan i torsdags/fredags, men nu först kom det. Mina söta, goa döttrar har tydligen gått ihop och köpt en jättefin klänning till mig. Vickie har en likadan och jag kom med en avundsjuk kommentar till den, att den skulle nog kunna hänga på min kropp istället:

 

Detta är då inte min kropp, naturligtvis, utan Vickies, men klänningen är densamma! Den blir perfekt att ha i ett soligt och varmt land! Tack, kära döttrar!

En av dom fyller dessutom år idag, Grattis Kim! Min förstfödda fyller 27 år idag, hur i himmelens dar har det gått till?????

Produktiv söndag

Inte blev det nåt tidigare igår inte! När klockan var halv nio ringde Märta och ville att vi skulle komma ner till lilla sjöstugan och ta ett glas vin och titta på lysnatta! Här har påbörjats en tradition att sista helgen i augusti tänds det marschaller längs med kusten, för att fira (?) att sommaren är slut, eller lysa in hösten eller what ever. Här runt vår sjö finns sen ett antal år traditionen att göra detsamma, tända marschaller och skicka ut flytljus på sjön, till minne av 16-åringen Natalie som blev mördad här för 5-6 år sen, men alltså en helg senare, första helgen i september. Så vi traskade ner till sjön i mörkret och umgicks en stund med Märta, Mona och Hans-Gunnar med dotter. Helt klart förvånande att Mona gick med på att få ner oss dit. Hans-Gunnar är nyfiken på vårt renoveringsprojekt, det har vi förstått, men Mona är ju skyggare än rådjuren. När vi mötte henne på promenad i vintras i skogen, stannade hon inte ens för att byta fem ord om vädret, och då är det vår närmsta granne! Men det var riktigt mysigt att sitta där och titta på alla ljusen runt sjön, det är lite mäktigt!

Hur som helst, så gjorde ju det att vi blev lite försenade i våra rutiner och alltså blev klockan lika mycket igår igen! Men, spelar roll då! Vi har varit väldigt flitiga idag också, Bertan har inte bara fått väggarna i köket isolerade, utan även plasten har kommit upp, samt att han påbörjat uppsättningen av OSB-skivor! Själv har jag klippt gräset, tvättat bilen och klyvt en del ved som var för tjockt. 

 I övrigt har det varit riktigt skönt väder, nåt mittemellan sommar och höst i luften. Inte så många grader, ca 13, men soligt och därmed ordentligt varmt i solen, ingen vind att tala om heller, som gjort för en långpromenad.......

Knutte har för övrigt lärt sig säga mamma nu, det har han gjort två gånger!



Pysslor och sysslor

Har varit lite segt idag, KAN bero på att det blev lite sent igår! Vi har en ganska osviklig förmåga att komma in i andra andningen och bli uppe för länge. Kör vi dessutom karaoke som igår, är det ännu lättare.... Nu är det kväll igen och maskinen ska väl snart laddas igen, men ikväll ska vi komma isäng i tid!

Dagen har förbrukats på städning under förmiddagen, dels efter elektrikerna, det blev ju en del borrande och skräpande efter dom där, plus vanligt städning, det är en del katthår och vanligt damm att ta hand om. Arbetet med nästa vinters ved påbörjades idag, Bertan tog ner fyra träd som stog borta vid den gamla ladan ute på åkern. Bra att få testa vinschen som köptes till traktorn, hur den funkar och ska hanteras (lite inkörningsproblem var det!). Oj, vad jag låter bonnig, eller hur??

Själv har skottat jord, behövde fyllas upp där det grävdes för köksavloppet, det hade sjunkt ihop, och vi befarar att det rinner in mot huset.

Har också börjat målningen av takpanelen, men kom fram till att det är nog inte så bra att måla innnan montering. Risken är att sponten blir för tjock och inte passar i noten, och DÅ får vi problem. Alltså blir det montering först och ¨målning sen, precis det vi ville slippa, för att spara armarna. Men OK, vi är starka .... åtminstone envisa!


Nu är autostradan utlagd!

Nu finns det inga hinder, förutom oss själva! Teoretiskt är det så i alla fall, vi har haft elektrikerkillar här från klockan sju i morse till klockan fyra i eftermiddag. Nu är allt vi ville, och en hel del vi inte tänkt på, draget. Känns så himla skönt! Inte nog med det, Bertan fixade hem takpanelen samt färg till den, så nu är det till att använda alla lediga stunder som finns till att måla och sedan spika upp takpanel, och isolera och sätta upp OSB-skivor och gipsskivor och mura spisfundament och beställa spis, och få den inmonterad och få hem sotarn och godkänna den och köpa hem och lägga golv och dra vatten- och avloppsrör och tapetsera och beställa köksinredning och montera in den osv osv osv osv osv.... Usch vad det låter mycket när man skriver ut det sådär.... Det i alla fall jävligt bra att ha elen dragen! Dessutom sa Roger "Gnistan" elektrikern att han kunde dra rören, så det känns som att vi är på gång, definitivt på banan!

Så vill jag återigen slå ett slag för eatit.blogg.se, ikväll tycker jag att jag fick till en höjdare, den finns där!

Beslutsvåndan är över (nästan)

Det har varit jobbigt, och är det fortfarande, men idag tog vi beslutet att Knutte får återvända till sin husse. Vi åker ner nästa fredag till Kims examens/födelsedagsfest och återlämnar då Knuttegubben. Det har varit en jättemysig tid, ända fram till för två veckor sedan, när allt vände. Är nog svårt för de som inte sett skillnaden på honom att förstå vad vi menar, kanske Vickie förstår som såg hur han agerade uppe i stugan. Det sorgliga är att det inte har skett några större förändringar egentligen sen dess. Det är ju inte alls säkert att han mår bättre hos Dennis, men det är ändå hans katt och det är upp till honom att avgöra. Han kommer ju att se eventuella skillnader i beteendet nu mot förut. Det känns ändå som att eftersom det inte har skett några förändringar i Knuttes beteende på två veckor, är risken stor att han kommer att må ännu sämre nästa gång vi åker upp till stugan, plus att det kommer att bli en del spikande och sågande och allmänt oljud när vi fortsätter köksbyggandet. Sådana saker är ju inget som en rädd liten katt uppskattar.

Dennis är vidtalad och det känns bra, känns bra också att han ser fram mot att få tillbaka sin Knuttegubbe. Denna vånda, plus att det verkar strula och strypas med jobb, har gjort dagen till en grå dag, fast solen har skinit (heter det så?). Tog en sväng i skogen (den lugnande effekten, ni vet?) men fasiken vet om det hjälpte. Min stig hade vuxit igen av hallonsnår, så jag kunde inte gå hela den väg jag ville, jag hittade helt enkelt inte stigen (!) utan fick vända om, vilket också var smått frustrerande.

Man ska ju försöka se det positiva i tillvaron (yessss! alltid lika lätt!) och det positiva är att elektrikern kommer redan i morgon!!! Dessutom ska takpanelen hämtas i morgon, betyder att jag sen kan börja måla den asap, och få upp den även det asap. Bertan kom med tanken att den borde jag faktiskt kunna få upp och det har han alldeles rätt i! Älskar honom av många skäl, ett är att han tror på mig! Tack älskling! Brädorna ska ju sättas i vinkel mot takbjälkarna, det blir alltså stumpar på ca 75 cm. Med en spikpistol och en behändig såg borde jag definitivt kunna fixa det! Ser fram mot att ge mig på det! En klyscha som är väldigt populär i strebervärlden nu är ju "älska utmaningar" och i det här fallet håller jag med! Annars används den där klyschan i de mest tveksamma sammanhang, ibland tror jag den används som ett sätt att förflytta/rensa ut folk - klarar du inte det här, ja då passar du inte in här! Ja, man skulle kunna utveckla det där, men det får räcka så.

En onsdag i livet

Regnade som rackarn igår och har regnat en hel del idag med, i eftermiddags började det klarna upp och nu är himlen ganska blå. Värsta är ju att nu har man inte nån större glädje av det, det är inte långt kvar till skymningen sänker sig nu. Men har vi tur blir det uppehåll i morgon!

Har fått hem min älskling i kväll, känns som alltid härligt! Det är inte ensamheten jag vill slippa, det är honom jag vill ha här!

Igår innan jag drog iväg på min spadag beställdes innertaket till blivande köket, ser fram att få hem det på fredag och få påbörja målningen i helgen. Kanske, kanske kommer det en liten elektriker också på fredag och drar rör och trådar för sånt också! Det vore så himla bra, då kan vi sätta upp gipsskivor och när jag målat takbrädorna, börja sätta upp de också! Blir det så, så känns det som vi är på god väg att kunna få till ett nytt kök före jul! Skulle vara så NICE!

Knuttegubben är inte mycket att orda om, han bor under sängen, kommer ner när sällskapsbehovet/kelbehovet blir för stort. Lekte en hel del idag, han är inte svårflirtad när det gäller sånt. Fixade till en "råtta" till, som han kan brottas med, det gillar han. Sen kan man ju tänka att han vet ju att det finns gott om riktiga sådana ute, om han bara vågade sig dit....
Måndagens utetur har inte upprepats än, det var väl veckans motionsrunda....


Spa-dag

Började som planerat på stan, hittade ett par byxor, men naturligtvis fanns de inte i min storlek. Hade nog egentligen för lite tid, det tar ju en stund att kolla runt i en butik och prova och så. Det som inhandlades var ett par jogging/mysbrallor på rea, men det är bra så!

Spa-eftermiddagen var oerhört skön! Först 50 minuter helkroppsmassage, sen paus med lite frukt och dryck, sen ansiktsbehandling - rengöring, peeling, fransfärgning, brynplockande, pormasktömning (!), ansiktsmask, ansiktsmassage och sist en foundation för att se lika fräsch ut som jag var...! Efter detta mer frukt och vatten, sedan fotvård, fila och putsa naglarna, fila förhårdnader sen fotmassage..... ååååå! Allt som allt tog det 3,5 timma! Känner mig fortfarande groggy efter all massage!


Lyxdag

Idag blir det en dag i lyx! Tar mig ledigt hela dan och ser till att vara i stan klockan 10 när affärerna öppnar, för att hinna gå en sväng och se om jag kan hitta några bra byxor, kanske även nåt annat som faller mig i smaken. Klockan tolv infaller sedan den STORA lyxen; en eftermiddag med idel njutning. Ska på Spa Maskrosen på Hotell Södra Berget och bli behandlad från topp till tå! Fick ett presentkort av min älskade man när jag fyllde år som jag nu äntligen ska utnyttja. Dessutom regnar det idag, perfekt väder för sådant! Hade inte känts lika bra om det varit soligt och fint som igår. Hoppas du också får en bra dag!

Upplyftande, peppande läsning bl.a

Prenumererar sen ett tag på tidningen M, Amelia Adamos tidning för oss som passerat tidningen Amelia-stadiet, dvs är 50-plussare. Testade ett tag tidningen Amelia, men tyckte det var väldigt mycket Vecko Revyn över den, lite maskerad, men ändå väldigt mycket "så här ska du vara, göra, se ut, sminka dig för att vara OK. M har lite av det, men inte mer än jag klarar av, däremot finns det väldigt mycket jävlar anamma och uppkäftighet i den tidningen, massa "du duger precis som du är". Sånt som det definitivt borde vara i de där glassiga magasinen som istället får våra döttrar att få ångest över att de inte ser ut som fotomodellerna. I senaste numret fastnade jag dessutom för en annons som jag tyckte var skitläcker, kolla länken för att se bilden: http://www.jessicacato.se/. Kvinnan på bilden ser så himla glad och härlig ut, och texten i annonsen till bilden löd: jacka/kappa 100% ull, ...., graningeboots: dansanta, makeup: knallrött läppstift, lårmuskler: privata, frisyr: otvättat hår med orange turban, kropp: rörlig, sinnesstämning: förhoppningsfull, filosofi: i mötet mellan kvinnor uppstår något alldeles underbart. Det är sådant som får en glad!

Idag har jag plockat in ytterligare av mina pelargoner som fått vara ute på sommarkollo. Natten som var var det inte många plusgrader och kommande natt lär inte bli varmare. Dessutom pratas det om regn de kommande dagarna, så eftersom dagen var härligt solig och varm var det lika bra att passa på att vara ute och pyssla.

Fixade ju omtagen till mina gardiner i fönstret ovanför mitt skrivbord. Hade tur och hade kvar av samma knypplade och sedan påbroderade spets som redan är på dom (gardinerna är ituklippta gamla lakan) som alltså fick bli omtag. Tillsammans med de inhämtade pelargonerna tycker jag det blev riktigt fint:


Så till dagens Knutte: var ju ute i morse som tidigare rapporterat. Sen dess har dagen mest tillbringats sovande, under den kära gamla sängen. Dock har han varit nere några vändor och kollat läget, känns som lite mer synlighet än tidigare. På seneftermiddagen när jag satt här framför burken kom han in, kollade runt och tyckte sig hitta en bra plats i min hylla där jag har en salig röra av ljuskartonger och arbetsmaterial:


Där knoppade han in en stund, trångt och skönt förmodligen. Just nu ligger han i en stol här i arbetsrummet, har erbjudit honom ett par gånger att gå ut, men då vänder han bort huvudet, mycket demonstrativt! Det är väl för tidigt än, men nu är det nästan mörkt så snart kan det vara dags.....

Knutte utekatt

Måste bara tala om att i morse bad den lilla katten om att få gå ut, självklart fick han ju det. Nu har han precis kommit in, våt under magen efter att ha varit i gräset. Ca 1,5 timma var han ute, råkade få syn på när han kom tillbaka, i sakta mak lufsande från åkern, ingen stress, ingen panik. Visst är det oförståeligt? Det känns onekligen bra, men vågar inte dra för stora växlar på det. Han var ju ute en kväll i förra veckan, men återgick ju sedan till sitt rädda beteende igen, vi får se hur det utvecklas den här gången.

RSS 2.0