På väg!

Vi har ju kört våra fastedagar ett bra tag nu och vågen dalar, sakta men säkert. Döm om min förvåning när jag häromdagen plockade fram ljusblå jeans jag köpte i somras och upptäckte att om jag skulle kunna använda de som definitivt då var på gränsen till för små, så var jag tvungen att sy in dom!
 
Väldigt härligt att få ett kvitto sådär!
 
Härligt är också att vi i kväll packar för att åka till storstan i morgon. Äntligen! Det har gått två månader sedan vi träffade de små barnbarnen och det känns i hela kroppen!
 
Självklart längtar vi efter "barnen" också, men det händer inte lika mycket med dem på några månader.
 
Framför allt är det Vickie som vi inte träffat, tror jag, sedan i december. Dessutom ska det firas att hon fyllt 30! Det blir klackarna i taket!
 

Vårdagar

Första arbetsdagen i går och såklart blir vädret därefter; strålande sol och som mest 16 varma grader. Man ska ju ändå inte klaga, vi hade härliga dagar i stugan ändå, även fast det inte var det vädret och den värmen. Och även fast man jobbar så är det ju där - vädret!
 
Och våren är här på riktigt! Och den är här rekordtidigt! Vet att när vi bodde i trakten av huvudstaden så var riktmärket björklövssprickning ca 5-10 maj. Men vi har faktiskt musöron på björkarna här, redan nu! Ca tre veckor tidigare än normalt. Men vad gör det? Lööööv it!
 
Äntligen fick jag idag tid att införskaffa några penséer, också sådant som känns så vårigt härligt, eller härligt vårigt!
 
 
Och när jag tog ner tvätten som hängts ut i går kväll fick jag syn på Scillan som helt plötsligt tittat upp runt körsbärsträdet!
 
 
Och Krolliljorna som inte blommar förrän i juli är redan på god väg. De här är rosa, till skillnad mot de vi har uppe i stugan som är vita. Har tänkt i flera år att gräva upp några stycken och ta med. I år måste det bli av! De här växer halvvägs in i syrenbusken och syrenskotten kommer snart att ha invaderat dem annars! Men de trivs väldigt bra där i halvskuggan, det är bara det att vi alltid är borta när de blommar som finast.
 
 
 
 
 
 
 
 

Framsteg

Idag har vårens tråkigaste besök klarats av; det hos revisorn. Momsskulder, skatteskulder, periodiseringsfonder hit och dit, men nu är underlaget till deklarationen gjord. Renskrivas, skicka in och sedan betala och se glad ut.....
 
Roligare var det igår när vi upptäckte att vi nog hade gjort allt underarbete i renoveringsrum nummer två, för att kunna börja tapetsera. Tänkte att vi hänger upp de våder vi hinner och vips, så var vi klara! Åtminstone så långt det går. I det rummet sitter fortfarande entrédörren till det huset och den ska flyttas, förhoppningsvis i sommar. Där ska i stället in en altandörr och då kan vi göra klart den sista biten.
Men helt plötsligt blev rummet ändå bo-bart. Och bra blev det också. Bilderna blev däremot inte riktigt vad jag ville, men de får duga.
 
 
 Och så ska ju diskbänken byggas in och gömmas i ett skåp så det ser ut som.....ja, ett skåp.
 
 

Bra liv!

Känns som vi varit här länge, men det är faktiskt bara i förrgår vi kom hit!
 
Härligt har det varit, härligt är det! Allt har funkat som det ska; ingen musinvasion i huset, vattnet funkar, avloppet likaså. Det har dock fått lite hjälp även i år att funka bättre genom att pumpa ut lite smältvatten som annars hjälper till att fylla brunnen.
 
Lite snö kvar var det, men de kala fläckarna större än de vita, och mindre och mindre har de vita blivit.
 
Idag bjöd eftermiddagen på en hel del sol så självklart invigdes grillen för säsongen!
 
 
Grillmästaren vaktar!
 
I kväll invigde vi även sommar/strandbastun, de tidigare kvällarna använde vi den "gamla" inomhusbastun, inte fel det heller! Men strandbastun är nåt alldeles speciellt, en milstolpe!
 
Inget sjöglitter, isen har inte gått upp än, men den blir gråare för varje dag!
 

ÄNTLIGEN!!!!!!!

Nu är vi där.
 
Äntligen, ÄNTLIGEN! Efter 16 långa veckor har vi äntligen fått packa allt som stod på "ta-upp-listan" och en hel del till. I morgon åker vi. Till stugan. Öppnar den för säsongen, med allt vad det innebär. Vår säsong där är ju ganska lång; påsk till jul. Men tiden mellan jul och påsk är en enda lång längtan. Såklart är det ju den första delen som är den vi som mest längtar till; vår- och sommarmånaderna.
 
I år har vi längtat längre än vanligt, eftersom påsken är lite halvsen i år. Plåstret är ju såklart att våren är väldigt tidig i år, ingen snö kvar här, utom någon driva på skuggsidorna. Däruppe kan det vara lite mer, men har svårt att tänka mig att skillnaden är så stor.
 
Håller tummarna för att vattnet funkar. Förra året var det ju lite problem. Förmodligen mest beroende på att andra tog ut mer än vi. Bör funka även om så sker i år.
 
Skönt också att vi hunnit så mycket här hemma de här lediga dagarna vi haft den här veckan, vi är nästan klara med veden, så tidiga har vi aldrig varit! Bådar gott inför alla andra vårprojekt vi har planerat för!
 
År 2011 låg också påsken ganska sent. Så här hade vi det däruppe då; tror att det i år är mindre snö, men tvivlar på att vi har sån tur att vi får äta påskmaten ute. Men man vet aldrig!
 
 
 

Skön utehelg

Inte ofta det är söndag kväll och man tycker att det är helt OK. Söndagkvällar brukar ju innebära lite måndagsångest, speciellt om man ska iväg på några dagars resa. Men den här söndan är ju lite annorlunda, med en hel ledig vecka (drygt) framför oss! Underbart!
 
En härlig helg har vi haft, verkar nästan som vi har haft vädergudarna på vår sida i de här trakterna, det har blivit bättre än utlovat hela helgen. Bäst i fredags med strålande sol hela dan och +14 som mest. Lika fint och varmt har det inte varit sedan men helt OK. Stått vid vedklyven så jag är öm i hela överkroppen. Det är ett gäng kilon man lyfter och hanterar under de timmarna. Så pass långt hade jag kommit i går:
 
Vinkeln kan göra att det inte ser så mycket ut, men det är ett underlag av tolv pallar, så det är en del. Det har vuxit under dagen...
 
Och som jag stod där idag fick jag helt plötsligt syn på vitsipporna borta i backen, och efter det fick jag syn på fler. Även sädesärlan är här sen ett par dar, så nu är det faktiskt vår, även här hos oss!
 
 
Fick även syn på lite andra växter, och blev mäkta förvånad. Eftersom vi bor som vi gör, med skogen och naturen vid knuten så finns det ju ingen anledning att bära inomhusväxter som gjort sitt till soptunna eller liknande. De slänger jag iväg utanför gräsmattan, låter dem återgå till Moder Jord. Döm om min förvåning när jag fick syn på något som ser ut som påskliljor i vardande, just utanför gräsmattan och där det aldrig har funnits några förut!
 
 
Ska bli intressant att se vad det är, påskliljor från förra året, eller hyacinter från i julas? Lökarna ligger ovanpå jorden, men har väl rotat sig neråt. Överlevnad å det värsta är det i alla fall! Varför lägga möda på att gräva och plantera en massa?
 
 
 
 
 

Trött, trött, TRÖTT

Det här året ligger ju påsken ganska sent, vilket har både för- och nackdelar. Fördelen är att våren och snösmältningen hunnit långt när påsken väl infaller.
 
Nackdelen är att det blir mååånga lååånga veckor med jobb innan dess. För min del, även i år, jobb med nya produkter, ny uppdragsgivare, nya kunder, ännu fler mil på vägarna och fler bortanätter.
 
Det sliter. Är så fruktansvärt, sanslöst trött. Vet att det gäller oss båda två, men jag brukar inte känna mig så här trött, men i kväll känner jag mig mer död än levande. Gissar att ovanstående har ett stort finger med i spelet, samt att man nu är inne på nedräkningens sista del. En dag kvar, sen är det inte så mycket mer kvar att göra.
 
Kan möjligtvis bli en del ringande, i värsta fall nån akututryckning, sedvanligt kontorsarbete såklart, men i nästa vecka ger man sig inte ut i några butiker om man vill ha äran i behåll. De säljare som ger sig ut då är INTE väl sedda, personalen har fullt upp att se till att varor finns på hyllorna och hålla kunderna nöjda.
 
Det vi innerligt ser fram mot nu är att nästa vecka få åka upp till stugan och öppna upp för säsongen. Alltid lika härligt, samma förväntan (som inte alltid infrias) om fantastiska soliga sommardagar, härliga bad och vackra kvällar.
 
Men just nu känns det som det räcker med att se fram mot att bara få komma dit. Komma bort från vardagens jobb och resande, få sova, pyssla, fixa och dona i den utsträckning man känner att man orkar och vill i några dagar. Få lite laddning i de tomma batterierna.
 
bild lånad från hemmetsveckotidning.se

Eländigt

Nu har jag ju inte hållit koll på hur många bakslag vi haft, om vi är uppe i de sju det ska vara? Tror dock inte att södra delarna av landet haft nästan några alls, så då borde det väl kunna räcka nu för vår del också?
 
Utsikten  i morse:
 
 
Skottkärran står där vi lämnade den i går efter krattning och röjning. Idag känns den som ett hån, där den står...
 
Självklart tvättade jag bilen i går också, den var så grymt skitig efter förra veckans snöfall när jag var uppe i Åre. Känns som en smäll på fingrarna....
 
Men det finns de som har det värre än att bilen blir skitig eller att det snöar på krokus och påskliljor, det är världsliga saker. Speciellt tänker jag på närstående som har tuffa dagar, ni finns i mina tankar hela tiden!
 

Nya grannar och annat vårigt

Att det finns gott om hackspettar här har vi hört i alla år, deras trumvirvlar hörs ju men det kan vara svårt att lokalisera från vilket träd det kommer.
 
Men häromdagen blev det uppenbart. Ett träd precis utanför vår gräsmatta håller på att bearbetas för att kunna bygga ett bo i.
 
Fick syn på dem när de turades om att hacka, röja ur, hacka och röja ur. Gräsmattan nedanför är full "sågspån".
 
 
 
Det är Spillkråkan som håller på att bygga bo i den största aspen. De är inte riktigt klara än. men snart får hela fågeln plats där inne!
 
 
När jag tassade fram för att kunna fota, blev det såklart stressigt för pippin. Han/hon flög iväg under ilsket skrikande. Det intressanta framöver är ju hur aggressiva de kommer att vara när vi är på den sidan av huset när de ruvar och när ungarna väl har kommit. Vet ju hur aggressiva svalorna är..... Kan bli gräsklippning med skogshuggarhjälm på i sommar!
 
Nästa vårtecken är ju vårt eget; kapa och klyva ved. Nu har snön försvunnit tillräckligt bakom lagårn för att vi skulle kunna dra igång.
 
Kära maken med sågen.
 
Högen är inte så stor än, det finns mer som väntar!
 
 
Ja, och detta är den första timmans resultat av mitt jobb; klyvingen. Det antal pallar som här är utlagda som underlag är förmodligen mindre än hälften av det som kommer att behövas som underlag för den kluvna högen. Högen i sig kommer säkert att bli upp mot tre meter, så då kan vän av ordning sysselsätta sig en stund med att räkna ut hur många timmars jobb jag har framför mig vid klyven...... Jag tänker absolut inte försöka räkna, det är inte riktigt nyttigt för motivationen!!!!!
 
 
 
 
 

Koppar och så

Vet att jag upprepar mig, men ändå; sååå sköööönt att vara hemma igen!
 
Behaglig resa hem i solsken, men -2 i Östersund fortfarande vid halv tio i förmiddags, för att sedan stiga ju längre sydost jag kom; +7 här hemma. Hade ju lite farhågor i måndags när jag skulle upp till Åre och det utlovades snö, hur illa det skulle bli. Tur den här gången, bara snöbyar. Rejäla emellanåt, men gjorde inget värre än att skita ner min nytvättade bil å det grövsta. Illa nog.
 
Och så var det ju tekopparna jag lovade bilder på. När jag packade upp dem i kväll tyckte jag att de nästan var ännu finare än vad jag tyckte igår. Två av dem såldes utan fat till, men jag vill gärna ha något att lägga teskeden på. Hade sån tur att på ett reabord hittade jag ett fat som passade perfekt till den ena koppen, den andra fatlösa samsas bra ihop med det fat som fanns kvar hemma efter en sönderslagen kopp:
 
 
Den observante ser även fotografen.....
 
Käraste maken hade med sig både en flaska gott Amaronevin, röda rosor och nya strängar till min gitarr när han kom hem, tack älskling! Så när käraste sonen kommer på besök någon gång ska jag be honom göra ett nytt försök att stränga om gitarren!
 
 
 

Ja må jag leva!

Sitter på det vanliga hotellet i Östersund, tyvärr dock ensam den här gången. Kära maken drog söderut till Gävle. Vi kör ju åt samma håll när vi kan, övernattningsmässigt, men jag kör ju inte längre på Gävle, men vi samordnar även bortanätter, för att kunna vara hemma samtidigt.
 
Igår blev det en lång dag, när resan startade hemifrån och hade sin bortesta punkt i Duved strax bortom Åre och sedan ner till Östersund igen. 45 mil och fem kundbesök blir man hyfsat mör av.
 
Idag har det varit en mer lättsam dag, när jag fått hålla mig i Östersund. Faktiskt blev det lite tid över att gå en sväng på stan. Och eftersom jag fyller år idag och får fira den alldeles ensam på detta tråkiga hotellrum, så tyckte jag att jag behövde trösta mig med lite shopping. Det lät det va? Nej, det är inte alls synd om mig! Eftersom tid fanns passade jag på att köpa en tröja jag sett förut, men inte hunnit kika närmare på. Nu hanns det med att titta och prova så jag slog till.
 
Bild lånad från Indiska
En midjekort omlotthistoria som både kan användas som tröja/top eller som kofta/tunn jacka. Fanns i vitt och svart också, men har blivit ganska förtjust i korall, gillar när det är lite färg!
 
Inköpte också några fina tekoppar därifrån. När barn med respektive är hos oss är vi flera som dricker te på morgonen och vi har bara tre tekoppar..... Har länge tänkt jag skulle komplettera, men servisen finns ju inte kvar och inte kommer man ihåg att leta efter nåt passande heller. Men idag stod de där; stora fina koppar i glada färger som kommer att lysa upp i köksskåpet. Får bli bild på dem i morgon eller så, för de ligger nerpackade i bilen så klart.
 
Nä, nu ska jag fira med att ägna mig åt att lusläsa Aftonbladet innan det blir dags att slå ihjäl resten av kvällen framför TV:n.

Säg den glädje som varar.....

Det känns som att vi har lite mer oflyt än nödvändigt. Även fast mycket går vår väg också, måste jag ju skynda mig att skriva, eftersom jag är lite skrockfull.
 
Men för ett par år sedan var det ju vattenläckan vi hittade när vi rev upp hallgolvet inför renoveringen där.
 
Nu har jag sedan början på veckan som varit, känt en mögellukt i skrubben under trappan i hallen. Självklart är det väl något där som "legat till sig", det är ju där vi har glas- papper- och burkåtervinningspåsar. Så i eftermiddags plockade vi ut allt därifrån för att hitta orsaken.
 
Hör dåligt gör jag, glasögon måste jag använda, men luktsinnet är ganska bra. Maken känner inget, men det gör jag. Och det är kvar fast vi plockat ut det vi trodde var orsaken.
 
Tog så klart för givet att det kom inunderifrån, att de ändå inte fått helt torrt där efter vattenläckan. Men efter ytterligare nosande så tror jag att det kommer från ytterväggen. I höjd med där det satt ett fönster förr.
 
Så nu är det bara att bita i det sura äpplet och lägga ner fortsatt uppbyggnad av makens arbetsrum och börja riva skrubbväggen. Och hoppas på att hitta orsaken.....
 
 

Vår och tidiga påskkärringar

Idag har det varit en vårdrömsdag, drömvårdag, dagdrömsvårdag, med andra ord en helt ljuvlig vårdag! Att få en sådan den 29:e mars här i norra delarna av landet är inte på något sätt självklart, eller vanligt. Men sanslöst härligt!
 
Ute och krattat tills nacke och armar sa att nu räcker det, iklädd t-shirt och shorts, underbart! Frånsett nacken då.....
 
Hittade dessa små anspråkslösa blommor i en söderslänt under spireahäcken, och mindes att de såg jag förra våren också. Har ingen aning om vad de heter, men de är, här hos oss, före till och med tussilagon, och därmed klassade som underbara!
 
 
Letade lämpliga björkar att ta in påskris ifrån och upptäckte då att knopparna faktiskt börjar vara gröna i topparna. Extremt tidigt! Förvisso har vi haft sol i en vecka nu, med temperaturmax i dag, gissar jag. Igår tror jag vi nådde ca +9 som högst men idag har vi haft ca 14-15 som mest, och självklart accelererar naturen.
 
Påskriset är på plats nu, även fast det möjligtvis kan vara en vecka för tidigt. Men påsken är ju sen i år, så varför inte låta den börja lite i förtid här inne hos oss? Det är ett så härligt vårtecken och man blir så glad av att se det.
 
Självklart fjädrar i påskriset, samt lite färgglada ägg. Men även det gamla pyntet som jag fick av min mormor för en herrans massa år sedan. Där finns en favorit; påskkärringen. Med en grönglittrig klänning. Ansiktet har bleknat med åren, nu kan man bara ana ögon, näsa, mun. Men hon är självskriven.
 

Man får passa sig för den kärringen, eller hur?
 

Mobilcrash

Igår tidig eftermiddag när jag skulle skicka ett sms gick det inte att låsa upp min telefon. Testade med alla möjliga andra knappar för att se om det fanns nån dubbelfunktion för att kunna låsa upp förutom att dra över skärmen. Icke! Efter visst letande i handboken och på tillverkarens hemsida plockade jag ut batteriet och lät manicken vila ett par timmar. Inte hjälpte det!

Så glad då att ha en gammal apparat som hittills fungerat som extra väckarklocka när så behövts, nu fick den träda i tjänst igen. Lite ringrostig med funktionen, men efter ett tag fick jag den till och med att synka med bilens telefonsystem!

I eftermiddags reklamerades telefonen hos inköpskedjan. Lite rädd när jag skulle demonstrera vad det var som inte fungerade, ATT det skulle fungera. Men nej, inte heller efter ett dygns avstängning.

Den skulle ändå skickas till verkstan. Hur befogat det är ekonomiskt, är svårt att förstå, men OK.

Har haft en hybrid mellan gammal hederlig mobil och mer modern, och funderat på om det inte är dags att ge sig in i den ständigt uppkopplade världen, när den här manicken lägger av.

Men ju fler jag pratar med och ju mer jag tänker, kommer jag ändå tillbaka till att jag BEHÖVER  inte läsa alla mail minuterna, eller timmarna, direkt efter de anlänt hos mig, ej heller VILL  jag att det ska gå att varje minut exakt se var jag befinner mig. Jag behöver inte internetuppkoppling 24/7, jag behöver den när jag vill. Har den möjligheten på både den gamla och nuvarande telefonen, men har aldrig utnyttjat den.

Det går bra ändå. Och så vill jag fortsätta.

Nokia Asha 300 - Compatible Apps

Fungerar icke                                          Fungerar fortfarande


Ännu mer vår!

Ibland blir man bönhörd! Solen och värmen har varit med oss idag också, men blåsten har det varit betydligt mindre av!
 
Har gjort ännu en insats för att befria gräsmattan från ditplogat grus. Same procedure as every year.... har dock ingen James jag kan skicka att göra det, utan får göra det själv....
 
Ävenså när det gäller fönstren, har ingen butler att sätta på att putsa dem. Men nu är hela nedervåningens fönster putsade.
 
Har växlat mellan dessa båda sysslor idag, och några till, vandrat mellan ute och inne. Det suger ju så otroligt i kroppen att få vara ut i solen sådana här dagar! Ett rent fysiskt behov är det, som förmodligen har sin rot i att kroppen skriker efter solens D-vitamin.
 
Kära maken har varit mer inomhus, dock inte hela dan, men lagt en del timmar i sitt nedrivna arbetsrum. Elrör har dragits, foton av desamma har tagits - det är så väldigt praktiskt att kunna gå tillbaka till dem och kolla var de går när det ska spikas. Isolering - den här gången har vi gått på lin som inte behöver plastas in - har kommit på plats på ytterväggar, och därpå osb-skivor. Det har gått fort!
 
 
Och så blev det ju såklart en vårpremiär, även fast solen går ner bakom berget lite tidigare än vad vi skulle önska. Men fortfarande ca 7 grader vid halvsex-.tiden är härligt!
 
 
Nu hoppas vi på att den senaste prognosen är riktig, den som sa att det kan bli någon snöby på morgonkvisten, men därefter sol, sol, sol, är riktig! Den förra, tidigare idag, pratade om nederbörd hela dan i morgon....Ännu
 
 
 

RSS 2.0