Svamp och mordplats

Ja, så var helgen slut, igen. Varför går de så vansinnigt fort? Arbetsdagarna går ju inte alls lika fort.....
 
Ändå, alltid när man tittar bakåt, känns det som om tiden bara flyger iväg. På gott och ont.
 
Vi har haft en helg utan det utlovade regnet, förutom en natt, men det gör ju mindre. Har fått mig ett par sköna skogsturer och hämtat lite svamp. Det rejäla regnet vi hade tidigare har gjort nytta, lite svamp hade kommit. Blir det inte för mycket frost framöver, kan det kanske gå att hämta mer om ett par veckor.
 
Två sådana här omgångar blev det, totalt 6 påsar svamp i frysen!
Under en av svängarna gick jag på en mordplats, gissar i alla fall att det måste vara det:
 
Men inget blod, inga ben, men den tomma rundeln i mitten var liksom lite skålad. Men vilket djur hinner ta en fågel? En ganska stor, av fjädrarna att döma.

Östersund, Åre m.m.

Kväll två av två i min ensamhet i det här tjusiga, lyxiga hotellrummet i Östersund:
 
Men det som behövs finns ju. Ävenså en minimal frukostbuffé. Men det är billigt och med bra parkeringsmöjlighet.
 
Dagen har till stor del tillbringats i och kring Åre.
 
Åreskutan döljs av de låga molnen. Den första bilden är tagen från andra sidan Åre, västerifrån.
Duggregn och mulet, men förhållandevis milt, så med facit i hand hade jag inte behövt vinterdäcken som jag fick pålagda i söndags. Men sånt vet man ju inte i förväg, och det har nog varit lite mildare än prognoserna talade om. Och å andra sidan är det ju bra att köra ett tag på barmark för dubbens skull innan vintervädret kommer.
 
En annan nyttig sak som gjordes i söndags var att göra en rensning i klädkammare och garderob. Har ju så förtvivlat svårt att slänga saker... Men den här gången lyckades jag fylla två (!) stora sopsäckar med kläder! En bedrift för att vara jag. Om det syntes efteråt att det blev massa plats? Inte då! En trådback lyckades jag få helt tom, några backar mindre överfulla. Men i övrigt ser det lika fullt ut..... Måste ta i med hårdhandskarna!
 
 

Det mesta av det bästa!

Haft ett par väldigt trevliga dagar med nöjen av olika slag. Först en sväng med det flytande nöjespalatset som visade sig att vara helt i vår stil den här gången. Mådde så bra på dansgolvet så svetten flödade och träningsvärken hittade sin plats i benen dan därpå!
 
En sen middag med Vickie och Sasha i går kväll, som vanligt hög nivå både på humör och ljudnivå, love it! 
 
Innan vi åkte hem idag fick vi några härliga timmar med barnbarnen och deras föräldrar.
 
 
Så alldeles väldigt väl använda två dygn, att hinna med det mesta av det bästa! De som saknades var Kim och Markus som gav sig iväg på älgjakt ungefär när vi kom. Å andra är de så snälla så vi fick låna deras lägenhet att sova i!
 

Regn

Idag kom regnet. Och då menar jag REGN. Skulle upp till Kramfors och sedan Härnösand och resan upp dit brukar ju ta sin givna tid. Den tog längre tid. Hålla hastighetsgränserna gick inte, så fort gick inte att köra. Mörkt som i skymning stundtals. Inte mycket sikt när jag körde om lastbilar. Skönt med färska däck!
 
 
Varför måste det bli för mycket när det blir? Regn i alla fall, mycket sol är lättare att stå ut med.....
 
Gissar att det här regnet också kommer försent för att få fart på svampen dessvärre.
 
Men naturen behöver det. Beskrev ju vårt kärr för ett tag sedan, och älgarna är nog glada nu! Ser enligt prognoserna ut som det ska komma mer regn de närmaste dagarna också, och är egentligen glad att nederbörden kommer nu, som regn, istället för senare, som snö. För oftast är det ju så att både temperatur och nederbörd över året jämnas ut och med den torra sommar och höst vi haft borde vi ha en hel del nederbörd att förvänta.

Irriterande

Vi brukar ju lyckas ganska bra med att samordna våra resor, maken och jag, men nu har det "skitigt" sig. Han var tvungen att åka till  Östersund den här veckan, när jag är hemma och jag åker dit nästa vecka och då är han hemma. Lägg därtill förra veckan när jag var i Umeå, så kan man ju konstatera att vi inte för tillfället sliter ut varandra. Inte kul, men sånt är livet ibland. Bra ändå att vi KAN samordna för det mesta!
 
Emellanåt när luckan mellan två jobb-besök inte är tillräckligt stor att klämma in ett tredje, blir det ibland en sväng i närliggande affärer. I förra veckan blev det ett besök på Indiska vid ett sådant tillfälle. Sprang på en så fin blus som jag bara kände var min,
 
dessutom hade de 20% i hela butiken vilket gjorde att jag inte kunde motstå ett doftljus också. Har aldrig förut varit någon stor anhängare av doftljus. Har tyckt att de mest luktar dölja-doft-på-toa-produkt. Men på senare tid har jag svängt lite, det är ju såklart så även när det gäller dessa, att man får vad man betalar för. Så det här ljuset som då kostade 150:- före rabatten måste ju vara hyfsat, snyggt också, så OK.
 
Doften är helt OK, men det brinner bara ett hål rakt ner. Sånt irriterar mig. Betalar jag bra, vill jag ha bra grejer. Nu var jag tvungen att gräva bort en massa ljusmassa för att det skulle överleva alls, lågan orkade nästan inte längre.
 
 
Drygt hälften av ljuset bortgrävt, och visst, nu lyser det fint igen.....
 
 
Får väl använda det bortgrävda när jag gjuter nya ljus av stumpar, så får jag doft i dem också! Men...blir irriterad!
Och ja, jag vet, dagens I-landsbroblem....
 

Hemma igen

Söndag kväll och tillbaka hemma. Väldigt skönt! Borta är bra, speciellt när borta är i stugan, men hemma är såklart bäst!
 
Haft en riktigt bra vecka däruppe, på alla sätt; bra arbetsväder (= fint) och bra försäljning. Sen blev det ju ännu bättre när kära maken kom! Fast tyvärr blev vädret sämre, dis, moln och dimma. Men eftersom vi slapp regn fick vi fixa det som behövdes ute, hunnit måla en del och lite annat smått och gott. Haft väldigt sköna dagar med god mat, dryck och sköna bastukvällar!
 
Det tråkiga under helgen var att svärmors blodtryck rusade så i höjden att hon fick föras till sjukhus. Förvisso är hon 90 fyllda och det är ju få i den åldern som är så pigga och vitala som hon i övrigt är, men ändå.
 
Hon är kvar på sjukhuset och det ska tas arbets-EKG i morgon, vi får se vad det säger.

Stugan igen

I söndags fick jag verkligen TVINGA mig själv att putsa klart fönstren. Visst är det ett jobb där man verkligen får ett synligt resultat, men ganska tråkigt och framför allt får man ont i både händer, axlar och armar, man får ju ta i en del!
 
När det var gjort blev det en sväng upp i skogen för att se om det ändå inte kommit upp lite mer svamp. Efter mycket letande hittade vi 4 gula kantareller och en handfull trattisar. Det är så sanslöst torrt i markerna så det finns inte en chans till svamp. Vi har ett litet kärr i berget snett ovanför vårt hus där det emellanåt är så mycket vatten att det knappt går att ta sig förbi på stigen som går där. Nu fanns där ett djupt hål i mitten av det, med massa spår av älgar och annat som stått och grävt med klövarna för att gräva fram lite vatten. En halvmeter ner i hålet fanns det lite dyigt vatten. Det säger en del om förutsättningarna för svamp.
 
 
Men när vi nu ändå fick leta i 1,5 timma för att hitta detta, så tas det såklart tillvara.
 
På kvällen lätt stress när en veckas arbete på bortaplan skulle förbereras och kläder packas. Så sedan i går kväll sitter jag i stugan igen. Solokvist till slutet på veckan då vi ska ha en skööööön, avkopplande helg med bastubadande och trevligt fixande och donande. Exakt vad får vädret avgöra, det finns både ute- och innefix att ta hand om.
 
 
 
 

Så mycket bättre!

Inte uppe med tuppen i morse, men hyfsat tidigt och hörde efter en stund ljud, lite sådär svårdefinierbara dova. Strax efter kom kära maken upp, så jag tog för givet att det var han som klampat lite extra. Men strax efter insåg jag att vi hade besök av ställningsbyggaren som hade kommit och påbörjat nedmonteringen av byggställningen.
 
När allt var nere kunde vi äntligen se hur byggnationerna har blivit, och det var så alldeles jävla sanslöst fantastiskt roligt att se att det blivit så mycket bättre än vi vågat hoppas!
 
 
Självklart ska det bli ett balkongräcke däruppe och projekterandet för det är igång. Det härligaste är att det fula raka taklyftet är inte längre tongivande utan det nya sadeltaket är det som syns. Den nya balkongdörren och fönstret där bredvid lyfter hela bygget och ger det en helhet som saknats.
 
Att se detta var dagens stora höjdare!
 
Medan ställningskillen demonterade fortsatte jag fönsterputsandet (har övervångingen kvar...), efter lunch skurade jag sommarmattorna, slängde pelargonerna jag inte hann ta in innan den rejäla frostnatten häromsistens tog död på dem. SEN, blev det blommor av blader; lönnrosor!
 
 
 
 
 
 

Jobb, jobb och litet nöje

Hela veckan har väckarklockan stått på en ganska okristlig väckningstid, måste ju vara så om man ska hinna 20 mil innan första besöket.
 
I morse var ingen klocka ställd. Vad händer? Jo, man vaknar ändå lika tidigt. Skönt då att kunna gå på toa och sen tillbaka till sängen och sova en stund till.
 
Som vanligt på fredagar så går större delen av dagen åt till att ringa, ringa för att boka för nästa vecka, ringa för att återkomma med besked av olika slag, fixa pappersarbete av olika slag och bokföring, till exempel, ligger fortfarande efter där..... får ta resten i morgon!
 
För fönstren här hemma var så alldeles in i grymhetens skitiga och har varit så sedan i somras. Några timmar på eftermiddagen ägnades åt några av dem och gardiner byttes ut.
 
Så vad händer när man sitter där nöjd med sig själv och ser vilken fantastisk skillnad det blev? Jo, det börjar regna! Ordentligt! Driver från väster och det fullkomligt sköljer ner på mina nyputsade fönster! Jaha.... OK....Jobb
 
När det senare höll upp kände jag att jag måste testa det här med att göra lönnlövsrosor. Har sett det på Facebook och nu ligger det ju en hel del blad från vår lönn på gräsmattan. Så ut och hämta lite blöta blad och börja vira. Det blev bara en ros innan matlagningsdags, men jag tycker den blev ganska OK. Blir nog fler i morgon!
 
 

Hipp hipp hurra!

Oj, oj, vad trötta vi har varit i veckan! VÄLDIGT många mil har det blivit och besöken har varit många. Måndag var jag i Hälsingland, tisdag i Ångermanland/Jämtland, onsdag ännu längre ner i Hälsingland och idag kortaste turen, bara till Härnösand och runt stan här. Det känns att det varit många veckor med mycket resor och jobb! Det är bara att konstatera att det sliter. Kommer ju att fortsätta så några veckor till innan en väldigt efterlängtad semestervecka!
 
Torsdagkvällar är alltid väldigt sköna kvällar; det är väldigt sälla några besök på fredagen. Jobb ska göras, bokas för nästkommande vecka och få ordning på alla papper. Det där med pappersarbete/bokföring ligger jag alltid efter med.... framför allt efter så här intensiva veckor med jobb och hemmafix så hamnar det i mappen "att  bokföra" så jag vet vad och var jag har att ta tag i. Tänker att på lördag när det blir halv storm kan det bli läge....
 
Men idag fyller kära maken år! Inget extremfirande, men han har fått favoritmaten; biff med potatisgratäng, en flaska Amarone kompletterade, en blombukett förgyllde bordet och en flaska Lafroigh får kittla gom och näsa!
 
 
Veckans höjdpunkt är förutom denna dag att våra "gubbs" blev klara med fasad och takbygge på den del av huset som var kvar! Så alldeles vansinnigt otroligt skönt! Nu är faktiskt hela fasaden åtgärdad! Inga bilder tagna på resultatet än, ställningen står ju fortfarande kvar, men ska kanske försöka ta några bilder i morgon. Det är lite svårt att se resultatet när ställningen "blurrar" bilden.
 

Inne- och utefix

Oj, vilket väderomslag det blev! Från sensommar till kall höst på mindre än ett dygn. För vår del passerade vi gränsen nånstans mellan Uppsala och Gävle i söndags, men hade tur och slapp det värsta regnandet. Inte ens här hemma hade det kommit så mycket, det hade behövts, det är otroligt torrt här!
 
Natten som varit hade vi den första rejäla frosten med bara nollgradigt fortfarande vi 8-tiden på morgonen. Än är ju marken varm så det är ingen stor risk för halka. Som högst idag +8, men soligt och fint och såklart varmt i solen.
 
I går kväll verkade Telia ha något kardinalknas så vi hade ingen internetåtkomst förrän sent på kvällen. Genast ser man hur mycket annat man helt plötsligt hinner med. Såsom att äntligen byta soffklädsel exempelvis. Vi har normalt två som vi växlar mellan årstidsvis, men den gamla gav upp vid sista användningen och sprack i sömmarna. Ny har stått i sin förpackning och väntat ett bra tag, men tid har saknats (för mycket internet...?) Lite nya kuddfodral också och genast kändes det lite fräscht.
 
 
Den kan möjligtvis se rosa ut, soffan, men det är tunna röda och beiga ränder.
 
I morse efter nattens frost såg blasten på morötter och palsternackor i vårt lilla grönsaksland väldigt slokande ut så när jag kom hem i kväll drog jag upp det mesta av dem. Vi har ju tagit en del då och då, men med det lilla landet tycker jag det har blivit hyfsad utdelning.
 

Och så fick jag se hur det blir när man missar i gallringen!
 
 
 
 
 
 

Fantastisk lördag!

Vid tvåtiden i går eftermiddag var vi framme i storstan.  Strax efter oss kom barnbarnen med föräldrar, så vi möttes redan på parkeringen. Ebba hade somnat i bilen, men blev fort klarvaken när hon såg oss. Puss- och kramkalas utbröt där på parkeringen. Freja var också på ett strålande humör men som ettåring har hon ju såklart inte kommit fram till puss-och kramstadiet än.

Efter lite presentutdelning till alla som fyllt år gick vi en promenad till ett litet minizoo eller vad man ska kalla det, som en liten gård med kaniner, får, getter, katter, gris och hästar. Jätteskönt i det härliga sensommarvädret.

Förutom det så var nog den stora behållningen att se Freja som med outsinlig energi gick omkring själv. Ett år gammal och redan gått i ca 1,5 månad. Hon ville inte sitta i vagnen utan skulle absolut gå själv. Många sidospår blev det och mycket intressant hittade hon.

 

Sedan middag när Vickie och Sasha anslutit. Godaste älgsteken så klart med både för- och efterrätt, mycket prat och skratt och så barnen som jag tror trivdes nästan bäst av alla. Hela tiden någon att leka med eller sitta i knäet på.

 

Ebba slog nog sitt rekord och höll ut ända till klockan 23, på ren och skär vilja.
 
Vår tanke var att hälsa på dem idag också, men vi insåg att vi då skulle ta oss vatten över huvudet. Med 3,5 timmar hem och alla papper, pärmar och annat som ska hinnas med för att förbereda morgondagens jobb, så fick vi lov att bita i det sura äpplet och åka hem utan att stanna till hos dem. Men å andra sidan blev det många mysiga timmar i går!

Skön fredag

Nu har det gått en hel del veckor in på höstsäsongen och det har varit hektiska sådana. Många besök som ska hinnas med och många mil som ska köras. Dessutom många bortanätter och isär-nätter. Det sliter. Vi känner båda två att vi börjar vara lite trötta, för att uttrycka det milt.
 
Fredag idag och det är ju en dag som brukar ägnas åt att hinna boka för nästa vecka (det man inte hunnit tidigare i veckan), bokföring och allmänt pappersarbete. Förhoppningsvis även lite fritid på eftermiddagen för att hinna med hus, hem och trädgård.
 
Idag blev det mest av det första - boka för nästa vecka, för det fanns inte många stunder över till under Jämtlandsdagarna. Nu är det hjälpligt bokat, resten får tas på uppstuds.
 
På eftermiddagen denna sensommarens sista varma, soliga smekning rycktes de spretiga, tråkiga penseérna från i våras upp och ersattes med ljung och någon gråsilvrig hängande växt. Borde såklart tagit bild......och en av pelargonlådorna tömdes på plantor som fick flytta inomhus.
 
Dessutom vittjades grönsakslandet på palsternackor som var tänkta att få vara tillbehör till mormors goda kycklinglevergryta, men med det härligt varma vädret så ändrade vi oss och grillade kotletter och gjorde en gratäng av de goda rötterna i stället.
 

Gjorde egentligen precis som om det varit potatis med kryddning och allt, och det blev precis lika gott, faktiskt nog godare! Palsternackor har ju både mer smak och även en liten sötma som inte potatis har. Kommer att upprepas! Och såklart en väldig tillfredsställelse med egenodlat och giftfritt!
 
I morgon blir det en resa ner till storstan för att träffa barn och barnbarn, det ska bli så alldeles oerhört roligt och är så väldigt efterlängtat! Det känns som väldigt länge sedan vi träffades och i morgon kommer alla att sammanstråla! Underbart!
 
 

Fasadrenoveringen

Våra kära "gubbar" som vi anlitat nu i många år för sådant vi inte klarar själva i vår husrenovering, har ju varit i gång nu två veckor med den sista, svåraste delen av fasaden.
 
När jag kom hem i söndags efter min Ume-vecka hade ju mycket hänt. I går när vi kom hem från Östersunds-dagarna hade såklart ännu mer hänt. Härligt att ha sådan tur med vädret så de har kunnat jobba. Det har ju varit en del klättrande på taket för dem, och det går ju inte alls om det är blött, kallt och eländigt. De har det tufft nog ändå med gamla stela leder. OBS att de själva väljer att säga ja till jobbet!
 
Ställningarna runt huset gör det ju lite svårt att se, men först en bild av hur det såg ut strax innan ställningen byggdes och sedan två bilder från i eftermiddags.
 
 
Härligt med en riktig balkongdörr in mot övre hallen som släpper in ljus i stället för kyla, detsamma med ett fönster i det som nu är vindstrappeskrubb och som kanske en dag blir en liten toalett.
 

Tappadtelefonpanikstress

Känns alltid skönt när man vaknar på hotell och vet att det är sista dagen. Göra de besök man ska och sedan få ställa kosan hemåt. Brukar liksom ha en lugnande inverkan.
 
Så och idag. Tills jag upptäckte att jag inte längre hade någon mobiltelefon. Hade en lucka och skulle ringa och boka besök för nästkommande vecka, men hittade den inte. Eftersom telefonen är hopkopplad med bilen kunde jag också se att symbolen för telefon var borta, därmed också inse att den inte fanns någonstans i bilen.
 
PANIK!
 
Kunde inte dra mig till minnes att jag stoppat den varken i handväskan eller jackan någon gång under dagen heller. Hoppades alltså att jag glömt den på hotellrummet. Åkte tillbaka dit, städerskan hade inte hittat någon, men fick gå in i rummet igen och leta. Personalen hjälpte mig att ringa telefonen och se om någon upphittare svarade, men hamnade direkt i telefonsvararen. Alltså någon som hittat den och stängt av den. Ridån ner.
 
Men, det skulle ju kunna vara så också att jag tappat den i marken utan att märka det, och den gått sönder och därför var okontaktbar. Kändes ju inte troligt att tappa den utan att höra att den trillar i marken?
 
Ut i bilen igen och åka tillbaka till de butiker jag besökt, men såklart hade ingen lämnat in en telefon nånstans. Tittade även runt de parkeringsplatser jag stått på och på sista stället stod en annan bil parkerad på samma ruta jag använt. Och se! under den ligger min telefon i bitar!
 
Det gick inte att nå den utan att lägga sig på magen, så det vara bara att sätta sig och vänta på att bilägarna skulle komma. När de gjorde det förklarade jag vad som hänt och de backade försiktig för att inte köra över den, jag plockade upp och ihop den, och vips! var ordningen återställd!
 
Men stressen innan dess var inte kul. Telefonen i sig går att köpa ny, alla kontakter går att sakta men säkert få tillbaka. Men alla jobbkontakter jag lämnat ut telefonnumret till, är svårare att nå ut med en ändring till. Så jag hade varit väldigt nöjd med att bara hitta SIM-kortet i ett användbart skick för att slippa byta nummer. Ibland ska man ha tur också!
 

RSS 2.0